Ingen vidare dag idag alltså... Nog vet jag att jag lever ändå.
Självklart är allt mitt och Johans fel, för det är det ju alltid. Skyll svälten, digerdöden, växthuseffekten, tbc, aids, och alla andra helveteslika saker på oss också om ni mår bättre då.
Känner mig minst sagt oskyldigt anklagad av de flesta, inte av en enskild utan pluralform.
Hur kan det vara vårt fel? Fattar inte alltså, seriöst inte. Men nu måste jag väl förklara varför jag avslutade middagen och gick därifrån och var på dåligt humör (jag blev det under middagen alltså, innan var jag på bra humör). Skit samma. Nu kan de iaf inte klaga något, nu har de fått som de vill och det ska nog inte finnas en enda liten detalj som de kan gnälla på vad gäller just det. Så det så. Är väl enda fördelen med att få mig på dåligt humör, för när jag väl är det är jag visserligen inte trevlig men jag städar, diskar och gör det fint omkring mig. Det är mitt sätt att behanda ilska, ganska effektivt men inte så roligt att behöva lockas fram på det sättet...
Aja, ska gå o diska nu, hörs.