Invägning
Igår var det inskrivning. I onsdags vägde jag mig för första gången på nästan 2 år, för att kunna skriva in i hälsodeklarationen vad jag väger. Få rätt mängd narkos och sådant. Var rätt jobbigt att stå på vågen och jag vågade nästan inte titta, men så tänkte jag att om jag inte tittar nu kommer siffrorna försvinna och då måste jag ställa mig på vågen igen. Så jag tittade. Och sedan vägde jag mig ungefär 8 gånger till. Jag kunde bara inte tro resultatet. Jämfört med för nästan 2 år sedan vägde jag 3 kg mindre. Jag som var helt övertygad om att jag vägde typ 3 kg mer nu. Så mentalt känns det som att jag gått ner 6 kg. Var skönt att kunna skriva in de siffrorna i papprena.

Klockan tickar
Jag vill vara i god tid så såg till att jag var på sjukhuset halv 11 trots att inskrivningen var först klockan 11. Gick långsamt till hissen och från hissen. Ingen brådska. Skrev in mig och väntade. Klockan tickade. Kvart över frågade en sköterska en annan var T.E. var någonstans, han har ju patienter som väntar. Kvart över 11 hade sköterskerna alltså inte sett till min kirurg än! Herre min jesus.

20 över kom en annan, ung, läkare ut i väntrummet. Han var grönklädd från topp till tå med handskar upp över underarmarna. Såg ut att komma direkt från operationssalen. Han höll en bunt papper i en plastmapp och ropade "Sara *? Vi är lite sena. (jag märker det, svarade jag med ett snett leende) Bara en kvart. Okej?" Sedan gick han innan jag hann påpeka att jag redan väntat i 20 minuter.
Efter 40 minuter (då jag varit på sjukhuset i 1 timme och 10 minuter) kom samma läkare och ropade in mig. "Agneta *." Jag reagerade inte. Han ropade bara efternamnet och jag reagerade. Sedan såg han i mina papper. "Hm, Agneta kanske var din mamma iofs?". "Jo, svarade jag, men jag heter det iaf i mellannamn också...".

I läkarrummet
Vi gick in i ett rum och killen var inte insatt i mitt ärende. Han sa att en läkare var sjuk och de andra fick täcka upp. Som om han läste mina tankar sa han "Det är inte T.E. som är sjuk utan en på operation så T.E. har fått täcka upp för honom". Puuh.

Han lyssnade på lungorna, hjärtat och tog blodtrycket (120/80). Allt var bra. Operationen räknar de med ska ta 1 timme och 45 minuter och de tänkte täcka över min fistel på en gång.
Jag ska kvällen innan och samma morgon duscha och tvätta håret med ett speciellt medel som finns på apoteket. Han tog ett odlingsprov från halsen också för att se om jag har bakterier som jag behöver få bort innan de skär i mig.
Jag fick ett häfte och ett papper att läsa igenom inför operationen och handla därefter. Jag ska tex vara fastande från midnatt och därefter får jag bara dricka kaffe, te utan mjölk, vatten och äppeljuice. Jag ska ha med mig hygienartiklar, badrock och tofflor men inga värdesaker (det sistnämnda i versaler).

Han sa också att eftersom jag sväljer p-piller vareviga dag ökar risken för blodproppar. Så från och med kvällen innan och en vecka framåt måste jag varje dag ta en spruta med blodförtunnande. Hualigen. Fick även lära mig att man ger olika blodförtunnande beroende på årstid, det ni.

Förkylning
Jag nämnde i början att jag var lite förkyld och han skrev upp det men gjorde ingen kommentar om det. Idag är jag mer förkyld men det ska kroppen få bort innan operationen. Jag vägrar ställa in operationen. JAG VÄGRAR.
Men eftersom jag var frisk i övrigt behövde jag inte träffa narkosläkaren, om jag inte ville förstås. Så jag tog lunch och åkte hem till mor och far och mös med dem till middagsdags. Fick bli en pluggfri dag, det var jobbigt nog ändå.

---

TLDR: Vad hände i samband med inskrivningen till operationen?