Oj oj oj vad jag är trött. Inte direkt oväntat men ändå. Började dagen med att träffa Maddo och Tessan (hunden). Vi möttes i mitt område och sedan gick vi en promenad i två timmar i mestadels skogen innan Maddo fick ta brunch. Efter ytterliggare en timme bröt vi upp. Tack för ett trevligt möte! (Du får gärna lägga ut bilderna så kanske jag kan låna några och visa här?). Vi skildes åt vid Hby gård och jag hoppade upp på cykeln och begav mig hem.

Väl hemma värmde och mixade jag lasagne och slappade i två timmar innan jag återigen hoppade upp på cykeln och begav mig denna gång till bilskolan! Jag hade H som lärare och han var bra. På vägen till det lugnare området blev H plötsligt mycket upprörd. Visade sig att kvinnan i bilen bakom skakade på huvudet och suckade över att han körde 30 km/h på en 30-väg. "Det ska du veta Sara. Du kan vara en stjärna på att köra, men det finns alltid idioter i trafiken!" konstaterade han när han återigen lugnat sig. Så var det min tur. Fick massa bra tips på grundsaker som jag inte haft koll på och det känns som jag är tryggare och kan tackla pappas racer-bil nu. Men det är psykiskt jobbigt att visa hur bra man är, respektive blotta sina brister. Väl på bilskolan igen visade det sig att H var den ende läraren som jobbar v.30 och är ledig v.31. Nu är ju jag troligen borta v.30 och hemma v.31, så bytte lärare till R. Får hoppas att han är bra och att vi går bra ihop, för nu har jag bokat massa tider med honom. I juni/juli var det ont om tider, men i augusti kunde jag välja och vraka. Står ju också som "reserv" vid avbokningar.
Sedan cyklade jag hem igen. Nästan hemma började det dugga lite.

Sedan dess har jag bara slappat i soffan och ätit middag (tjockpannkaka). Så trött! Kan ni förstå att jag opererades för en vecka sedan?