Igår var jag sugen på kladdkaka, vilket ledde till att jag stack iväg på cykeln och köpte på mig lite mer socker och diverse andra ingredienser medan J tillagade kladdkakan (som blev perfekt).
När jag rotade i skåpet fick jag dock bekräftelse på vad jag många gånger varit övertygad om men inte orkat bevisa. Det är nämligen så att en av Js absoluta maträtter är lasagne. Varje gång vi ska ha lasagne vill han också köpa på sig ett paket med lasagneplattor. Det behövs inte, brukar jag säga, vi har redan. Ibland låter han den vara kvar på hyllan i affären, ibland säger han: men om vi inte har tillräckligt så blir det väldigt jobbigt. Så då får vi köpa för säkerhets skull. Nu hittade jag vårt lager med lasagneplattor. Jag tror att vi har tillräckligt.