Idag var jag en sväng till universitetet och passade på att köpa den mesta kurslitteraturen till nästa kurs: Straffrätt. Det var dyrt. Läste i våras om en undersökning som kom fram till att juridikstuderande har nästhögst litteraturkostnad (historia är dyrare). Inte alls förvånande. Till straffrätten var det några nya upplagor på böckerna (ibland går gammal upplaga bra), så två av böckerna har jag inte kunnat köpa ännu. Det saknas alltså två böcker innan kursens litteratur är inköpt till fullo. Vill bara förtydliga det. Båda dessa böckerna är i ny upplaga och ska köpas i ny upplaga. Ny upplaga= dyr upplaga.

Nu när det var klargjort tänkte jag visa en bild på den nu inköpta litteraturen för denna enda kurs:

De två blå tjockisarna kan man tro vara någon form av lagböcker. Så är inte fallet. De är båda en kommentar till Brottsbalken. Det är alltså en enda bok uppdelad i två delar. Första delen behandlar kapitel 1-12 och andra delen 13-24 i Brottsbalken. Alla böcker jag kunde köpa i äldre upplaga är köpta begagnade i äldre upplaga. Notan hamnade trots detta (och minus två nya böcker) på 2167 kr. Tvåtusenetthundrasextiosju kronor. För en kurs, minus två böcker.

Varför valde jag en utbildning med så sablans dyr kurslitteratur för?