Självömkan

När jag får för mig något, typ som att cykla är bra för mig och det ska minsann vara roligt att cykla! Ja, då är det så också. Jag ska minsann cykla. Hela tiden! Överallt! Kul va?
Det bästa när jag får för mig bra saker är att det kan sitta i i flera år. Jag ger inte upp efter några veckor.
Den fasen har jag alltså redan kommit in i i cyklandet. Jag vill cykla. Min hjärna är inställd på turer jag nu kan ta med cykeln, som är för långa att gå.

Så jag bestämde att jag skulle cykla till Vby och tillbaka. Springer uppför trappan till sovrummet i syfte att byta till lämpligare kläder. Så långt kom jag dock inte.
Snubblar. Faller. Landar med hela kroppstyngden på ena stortån. Mitt i trappan.
Aj.

Tyckte synd om mig själv och ställde in cykelturen.
Det gör fortfarande lite ont i tån, känns som det pulserar i den liksom, fast det hände för snart en timme sedan...


Visst är stortån lite svullen..?

Knackat på porten har
Skrivet i slottsdammet av: Bloggare

Stackare , visst gör det ont!

2009-08-10 @ 18:21:02

Skriv i slottsdammet här:

Går under vilket namn?:
Är du viktig?

Kontaktadress: (publiceras ej)

Blogg/hemsida?:

Värt att nedtecknas är:

Trackback
RSS 2.0