Woho! Visst är det underbart när man i flera veckor tänkt att "nu gör jag det" och så blir det ändå inte av av diverse dåliga anledningar och sedan bara bestämmer man sig för att "nu SKA det bli av, därmed basta!"- och så gör man det. Visst är det underbart?! Nå, nyss hemkommen från en joggingtur i skogen är jag! Äntligen tog jag mig i kragen och gav mig ut. Jag klarade av den på den tid jag tänkte att jag skulle klara den på och jag började inte gå en endaste gång. Det var väl bra jobbat när jag inte sprungit sedan förra sommaren (frånsett på fotbollsträningen den där gången men det var ju inga längre sträckor på det här sättet). När jag var klar med rundan och började gå kände jag den där typ blodsmaken i munnen och känslan i lungorna. Men nu efter en kvart ungefär känns det super och jag vill bara ut igen snart och göra om det- på en bättre tid än denna! Underbart att ha kommit ett steg närmare en nyttig vardag...

(I brist på bättre kategori hamnar denna under årets nyårslöfte, jogging och cykling är ju trots allt motionsrelaterat).

Eftersom J haft sin andra tenta denna vecka idag, och jag har tenta om en vecka, började jag återigen att fundera kring käk under salstentor. Jag tycker det verkar som att majoriteten av tentanderna har med sig godis och snacks av diverse slag och läsk. Sedan kan de ha med en fralla eller en banan också. Eller komplettera med en flaska vatten. De allra flesta har dock någon form av sötsaker med sig. Visst förstår jag lite av deras poäng med ett sockertillskott så de snabbt piggnar till och orkar ta sig igenom tentan. Men jag förstår det inte helt och hållet.

Det senaste året har jag inte haft med vare sig godis eller läsk på någon av mina tentor, och det har ju gått riktigt bra iaf. Senast hade vi tenta kl 9-14, mitt över lunch alltså. Nu brukar det vara så att många inte hinner äta under en tenta, även om jag brukar ha tid för en liten matpaus. De senaste gångerna har jag haft med mig en fruktsallad och en gaffel. En blandning av äppelbitar, bananskivor, clementinklyftor, kiwibitar... Alldeles utmärkt att sitta och mata sig själv med när man läser en fråga. Dessutom har jag haft med en liten påse med solroskärnor, som också går bra att plocka med samt vatten eller ramlösa att dricka. Detta tycker jag iaf är ett utmärkt tentakäk (åtminstone när man inte har ett hål i gommen och måste sitta med servetter under näsan när man äter för att inte droppa fruktsaft över tentasvaren, men det är det ju bara jag som behöver bry mig om).

Som den melodifestivalnörd jag är så måste jag nästan kommentera gårdagens semi i ESC där Sverige för första gången någonsin missar finalen. Jag tycker Anna gjorde ett bra jobb. Anna var ditröstad av folket. Den var bara inte tillräckligt bra i jämförelse med resten av låtarna, åtminstone inte vid en första lyssning. Det är ju numera välkänt att Sveriges (nordens) smak inte stämmer överens med resten av Europas. Våra glansdagar är helt klart förbi. Jag har alltid ogillat att de delat upp melodifestivalen i flera semifinaler (nu talar vi i svenska uttagningen). Det var både bättre resultat (faktiskt gicvk det bättre då, om det enbart var pga det vet jag inte) och mycket roligare. Då bokade man in den där enda lördagen, bunkrade upp med godsaker och slog sig ihop med nära och kära och hejade järnet på de bidrag man gillade. "Fler får chansen" är argumentet för att ha flera semifinaler. Fler behöver inte få chansen om de inte håller rätt nivå. Hellre 12 riktigt bra låtar än typ 40 varav 25 är riktigt kassa. Men det är ju självklart en ekonomisk fråga, även om de inte erkänner detta. Med typ 8 röstningsprgogram röstar fler, och fler gånger. De får in mer pengar.

Sedan ifrågasätter jag det här med att vi missar finalen för första gången någonsin. Det var ju faktiskt bara något år sedan de gjorde det obligatoriskt med semifinaler för alla utom Storbritannien, Frankrike, Spanien, Tyskland och förra årets vinnare. Tidigare var det bara en del av de sista platserna plus de länder som inte var med året innan som fick tävla om plats i finalen. Det har inte varit många gånger Sverige har hamnat på sådan bottenplats i finalen så vi behövt kvala året efter. Det jag ifrågasätter är alltså själva uttycket. Tidigare har det helt enkelt inte varit lika stor risk att behöva kvala och riktigt kassa låtar har hållit sig på tillräckligt hög plats för att klara gränsen. Personligen tycker jag att Malena Ernman förtjänade att vara den första som inte tog oss till final någonsin, men det höll tydligen Europa inte heller med om...

Man vet ju inte hur man blir den dag vi står där som föräldrar, men just nu har vi definitivt kontakt med våra barnsliga sidor. J och jag älskar tex att skrämma varandra. Hoppa fram framför ett hörn och ropa BU!. Senast idag när J mötte mig på palatset såg jag honom när jag var halvvägs nerför ena trappan, och han var halvvägs uppför den andra (två trappor från samma våning till den våningen över, så som det kan vara i gamla hus). Jag rusar nerför min trappa och uppför hans. När han är på säkert avstånd från trappan så slänger jag mina båda händer på hans axlar, varpå han blir riktigt skrämd och går in i försvarsställning. När han såg att det bara var jag suckade han djupt, och jag skrattade högt.

När vi är och veckohandlar (mycket vuxet) brukar J hoppa upp på kortsidan av matvagnen och åka iväg med den som en spark. Gärna i nerförsbacke också om det är lite folk, annars mest ute på parkeringen. Vi kan dessutom ha lite "vem hinner först"-tävlingar och han brukar reta mig och fråga om jag orkar lyfta in påsarna i bakluckan.

Inför inflyttningsmiddagen var vi och handlade tillsammans (Sa, Mi, J och jag). När Sa stod och betalade sina varor smet jag fram, norpade åt mig samtliga på rullbandet och gömde mig bakom en pelare någon meter ifrån. När Sa har betalat märker hon att hennes varor är borta och ropar "var är mina varor?!" så alla vid de båda kassorna, personal som kunder, börjar se sig om och undra vem sjutton som snor varor när folk betalar. Då stegade jag fram framför pelaren med hennes varor höjda i luften och skrattade...

Ja, humorn kanske inte ses som den bästa i allas ögon men mina nära och kära har nog vant sig vid den vid det här laget. Någon dag kanske även vi växer upp, dock ska man aldrig glömma barnet i sig...

Vissa dagar vill man inget hellre än att bara ligga kvar i sängen. Känns som jag sovit precis för lite i över en vecka nu och många bäckar små. Idag har jag terminens sista lektion, så imorgon kan jag ge mig själv sovmorgon om det behövs. Om nu inte J ska upp supertidigt, han har tenta på fredag igen. Dessutom behöver vi veckohandla. Det blev lite knasigt med det denna helg eftersom vi var borta så mycket. Får se när det passar att sticka iväg på det. Nej nu ska jag borsta igenom mitt nytvättade hår och se om vi kan göra något bra av den här dagen också...

Tycker det är riktigt roligt att det fortfarande strömmar in tips på bra filmer som kommentarer till det här inlägget! Tack för er hjälp och fortsätt gärna tipsa! Kommer ni på någon som är sevärd, antingen som bra film eller som en "måste ha sett"-film, kommentera gärna! Jag har nu skapat en ny kategori, Filmer projekt 2010, så nu hittar ni lättare var ni kan tipsa (finns en bit ner till vänster under rubriken Kategorier).

Som sagt har jag missat alltför många bra filmer så hellre råka tipsa om en jag redan (otroligt nog) sett än att jag går miste om en bra! Dessutom blir det en bra katalog för er när ni ser vad andra tipsat om!

Varma tack till er som tipsar!

Snart är terminen över, tentan är den tredje juni, och då blir det betydligt mindre pluggsnack här på bloggen. Då planerar jag iaf ha en pluggpaus i tre månader nästan. Jag är inte lika trött på plugget nu som maj förra året, trots att jag pluggat non stop i nio månader denna gång istället för drygt fyra förra året. Jag vet inte vad det beror på riktigt, troligen att denna kurs är en 7,5 hp och bra mycket lugnare än c1an på 12 hp som avslutades med två tentor på tre-fyra dagar. Arbetsrätt och familjerätt. Hur sjutton kan man slå ihop dessa två helt olika ämnen till ett enda betyg? Har pratat med många och för alla utom en är man betydligt starkare i det ena ämnet (dvs högsta betyg) än det andra (typ lägsta godkända betyg)- vilket leder till mittenbetyg i båda. För den där enda var det mittenbetyg på båda delarna så resultatet blev detsamma. Jag var starkare på familjerätten, bra mycket intressantare än arbetsrätt i min mening...

Idag började jag med seminarie kl. 10. Lämnade kl. 11.15 och gick från universitetet till Odenplan. Åt snabbt lunch och läste 52 sidor i boken innan jag for till föreläsningen i Upphovsrätt på Internet som började kl. 16. Då tänkte jag att denna hade nog Js kusin J tyckt vara intressant... For vidare till KTH kl. 18 och mötte J. Han har tenta imorgon så jag ställde mig vid spisen denna kväll. Han, liksom jag, har lite ritualer kvällen innan tenta. Jag bjöd på currykycklinggryta. Nu börjar jag bli trött och sängen kallar väl snart. Först ska jag bara spela lite på ett spel jag har på I-phone som jag blivit smått beroende av. J likaså för övrigt.

Jag kom ner från övervåningen efter ett skönt bad. J har påbörjat middagen och har Kent påslaget på Spotify på datorn. Jag sätter mig vid datorn.

-Kent, konstaterar jag.
-Ja, bekräftar J. Jag kände för dem nu.
-Okej.
-Jag trodde inte du skulle gilla dem, fortsätter han.
-Jag gillar inte Kungen är död (som spelades då).
Tystnad i några sekunder.
-Varför skulle jag inte gilla Kent? frågar jag sedan.
-Du verkar ha något emot svensk musik.
-Jaha.

J går tillbaka till köket och fortsätter med maten. Jag sitter kvar några sekunder och går sedan bort till det cd-ställ som jag plockade med mig från flickrummet när jag flyttade hit för flera år sedan.
Tittar i mitten bland skivorna och plockar ut cd-skivan Kent Vapen och ammunition. Går fram till J och håller upp skivan. Så konstaterade vi ännu en gång att man fortfarande kan överraska varandra efter 5½ år.

Något som inte fått någon direkt plats i bloggen denna vår är vår viktresa. Ni vet att jag gick ner massor efter operationen i höstas och bestämde mig för att strunta i vikten, även om siffrorna var ganska tilltalande. Jag gick upp i vikt, åt ordentligt så att kroppen skulle kunna återhämta sig, för att därefter på ett sundare sätt gå ner i vikt igen. För två månader sedan började J och jag. Han nådde sitt slutmål för ett par veckor sedan och har därför ätit mindre nyttigt än jag, för han får inte gå ner för mycket. Han håller sig nu på en stabil nivå. Kvinnor har ju svårare att gå ner i vikt, så jag skyller på det att han blev klar före mig (inte på att han har stenhård träning 3-5 dagar i veckan medan jag bara vardagsmotionerar i princip, även om jag utökat den). Idag nådde jag för första gången mitt delmål, som ligger nära slutmålet. Jag har varit så nära flera gånger men nu visade vågen rätt! Man blir verkligen taggad och glad över en sådan sak. Underbart!

Det enda som spökar i bakhuvudet är ju den andra operationen som ligger bara drygt två veckor fram i tiden. Förra gången gick jag ner nästan 5 kg på en vecka. Så mycket vill jag verkligen inte gå ner nu! Men jag har kommit på att jag borde kunna äta sådana där måltidsersättningsdrycker efteråt. Då lär jag iaf få i mig lite mer näring än bara några skedar soppa/youghurt då och då?

Fjortisbilder (men vad gör man om ingen kan fota?).

Mina nya shorts, ett linne från högstadiet i strl 34/36. Dock taget innan frukost. Har nog lite mer putmage på kvällarna. Men ni ser, mycket mer kan jag inte gå ner.

Efter dagens plugg gick jag mitt allra snabbaste mellan Odenplan och Centralstationen. Där mötte jag upp moder, gudmor och kusinerna L och F från Dalarna. De är här på besök över helgen. Vi for hem till mor far och åt middag ihop. Satt på balkongen på baksidan, som pappa snickrade ihop förra året, och myste under kvällen. Var i skogen och visade mina skills i terränglöpning och bergsklättring. Gudmor har en i-phone, så jag har lekt med den halva kvällen. I söndags lekte jag med Fs, Mis och Ses i-phones också. Kan ju säga att jag är rätt sugen på en egen...

Imorgon blir det seminarie, shopping i stan med släktingarna, plugg och sedan tror jag middag hos moder och fader igen. Får hoppas att jag har shoppinglycka imorgon, länge sedan jag gick lös i affärer.

Mina inlägg det här halvåret har nog varit ganska varierande. Jag menar, ibland är jag uppåt och ibland neråt. Så är ju livet. Nu senast var det kanske lite väl extremt med det att vissa människor gör världen sämre, följt av ett inlägg några timmar senare om att andra gör världen bättre. Så snabbt svänger jag inte i humöret vanligtvis. Förutom att det varit pressande och stressande med C2an denna termin, har även varit händelser av privat karaktär som gnagt på mitt tålamod. Vissa dagar kändes det som att allting gick emot, och att de bra dagarna var alldeles för få. Men jag är oftast ingen negativ person, och om du frågar mina kursare så tror jag att de har sett mig som den som tittar efter minsta lilla ljusglimt i tunneln. Jag har nog varit ganska så optimistisk och stöttande under C2an. J däremot, man är ju oftast lite mindre trevlig mot de man tror står kvar i en sådan situation, har fått uppleva min ovanligt korta stubin. Jag ber honom verkligen om ursäkt för att jag ibland snärtat mot honom när det varit helt opåkallat. Nu är iaf C2an äntligen förbi, och trycket har lättat avsevärt. Privat består dock en del saker. Jag kan inte råda över dem, och är det något jag ogillar är det att vara maktlös. Jag är glad att jag kan juridiken iaf, skönt att veta var man har lagen.

Jag gillar inte att skriva negativa saker i min blogg, eftersom det inte riktigt avspeglar mig som person. Men när något har irriterat och gjort mig arg i månader så tar tålamodet slut. Då måste jag få visa det även på min publika blogg, som ju ska avspegla mitt liv.

Nu ska jag minsann bli mitt vanliga jag. Hoppas jag aldrig hamnar i denna situation igen, för jag gillade det inte. Jag vet inte om detta inlägg gör er särskilt mycket klokare faktiskt, men det var skönt att skriva ner det iaf.

I helgen (som "börjar" imorgon) har jag massor av roliga planer. Ni kommer bli uppdaterade allt eftersom, men jag ser mycket fram emot det!

Efter seminariet tog jag och St en kort promenad. Vi satte oss sedan och lunchade på gräset i Observatorielunden och blev kvar i solen (som stekte) i ca två timmar. T kom förbi och snackade efter typ en timme. Sedan bestämde vi oss för att ta en glass för att sedan göra dagens plugg. Vi damer gick till damernas inne på palatset för att tvätta händerna, och T till herrarnas. När jag är färdig och lämnar damernas möts jag av en T med ett leende från öra till öra och får en bamsekram. "Jag klarade den!" ropade han lyckligt. Självklart blev jag glad, i typ två sekunder. Sedan kom jag på att jag inte vet hur det gått för mig ännu. Jag loggar in och visst tusan är jag godkänd. Till och med mer än godkänd! 22,5 hp-kursen avklarad! Jag blev så glad och lättad så jag började skaka som ett asplöv. När St kom ut från damernas slängde vi båda oss över henne med tillropen "vi klarade den!". Stackarn blev ju, efter två sekunders glädje för vår skull, skräckslagen över sitt eget resultat. Det visade sig ha gått superbra för St också. Detta måste ju firas kom vi fram till. Något plugg blir det inte av idag istället gjorde vi detta:

• Gick till systemet där T köpte Champagne och han och St köpte kolsyrat vatten också (visste inte att det såldes där).
• Mötte upp Si som fick vara med på vårt firande istället för att köpa högtalare.
• Satte oss åter i gräset i Observatorielunden.
• Åt varsin Ben and Jerrys-glass, premiär för mig!
• Skålade i äkta champagne, dock i kaffekoppar av plast (hade inget bättre att tillgå), också premiär för mig!
• Snackade vidare i flera timmar i solen.

Nu blir det räksmörgåsar, hemgjorda, till middag med J. Tänk att dagen blev så bra!


För jag har klarat väggen, för jag har klarat väggen, för jag har klarat väääggen- fy fan vad jag är bra!

Idag är det tisdag och dagen känns som den börjar bra. Ska strax springa iväg till ett seminarie. Idag tror jag att det är varmt men molnigt. Blir ett par tunna, svarta byxor (behöver köpa mig ett ljusare par!), en rosa tshirt, ballerinaskor, tunn vårjacka och en handväska storlek större. Helt underbart.

Igår när vi skulle åka och handla stod jag i shorts och tshirt och stoppade fötterna i ett par ballerinaskor.
- Åh vad jag ÄLSKAR det här! sa jag till J.
- Vadå? Åka och handla mat?
- Nej, att kunna gå ut så här. Helt underbart.
Det höll han med om.

J sa precis att de hade 28.2 grader i Haparanda igår. Inte konstigt att floderna svämmar över där uppe!

Sedan finns det de som gör världen bra mycket bättre bara genom att finnas till.

En del människor gör världen sämre bara genom att finnas till.

Ikväll var vi på inflyttningsmiddag hos Sa och F. Vi möttes upp, gick och handlade tillsammans och hjälptes sedan åt att laga maten. Det var Sa och F, Mi och Se, J och jag.
Så nu kommer det lite bilder från deras nya lya och från kvällen. Dock är det väl mest köket, matplatsen och balkongen som fastnade på bild, men vi kanske blir bjudna dit någon mer gång så får ni se då...

Den här helgen har det hänt mycket. Allt går dock inte att visa i bilder eller klä i ord. Men här kommer lite bilder från årets hittills varmaste dag, igår!

I natt såg jag Lehman Brothers sista dagar på svt-play. En oerhört bra skildring av hur en stor bank går i konkurs. Mycket välspelad och organiserad. J såg de sista tio minutrarna och tyckte också att den var välgjord. Rekommenderas för alla som är det minsta intresserade. En timme lång och med svensk text.

Vaknade av att det var kvavt i sovrummet. Ett lite jobbigt sätt att få det underbara beskedet att solen steker! Shorts och linne på och studierna blir på balkongen idag, så fort solen nått dit (ca kl 12). Nu blev man ju verkligen inte sugen på att gå en promenad och göra andra trevliga saker i solen. Men först måste jag plugga. Blä.

Igår kom mamma förbi och vi bokade hotellet och resan med guide till Auschwitz. Det blev inte av förra gången för vi hade lite frågor som vi mailat hotellet om. Sedan åkte vi iväg och vi var nio stycken som möttes upp på Skogskyrkogården. Vi ställde ner blommor i vattnet och tände gravljus. Efter en stund åkte vi hem till morfar som sagt. Var där i några timmar och jag åt lunch och vi fikade. Sedan följde jag mor hem och överraskade pappa. Blev bjuden på middag som pappa lagat (fläskfilé), vilken var god. Sedan bar det av hem till Sa och F som flyttade in i nya lägenheten i onsdags. Herre vilket jobb de måste gjort, för det mesta var faktiskt fixat! De hade en del kartonger kvar och kläderna skulle in och tvn upp på väggen. Men det var inte mycket mer än så. Det var superfint också. Hela lägenheten luktade ny, så underbart. Så bjöd de på hembakat från Sas mamma och det var ju så ljuvligt. Jag kunde inte motstå! J, som kom och hämtade mig på kvällen, konstaterade att han definitivt kan tänka sig bo där. Samma här! Får hoppas vi får möjlighet till det om ett par år. Mi kom förbi och levererade ett roligt besked, grattis!

Det var supertrevligt och jag blev kvar länge. Imorse låg jag kvar längre än jag gjort på månader och bara myste. Så skönt att inte vara tvungen att gå upp till något. Men nu blir det strax lunchdags och studierna kallar som vanligt.

Idag är det den 13 maj. För två år sedan vaknade jag tidigt på morgonen av att min mobil ringde på våningen under. Inser direkt att det inte är någon felringning och att något har hänt. Rusar nerför trappan men hinner inte svara. Det var mamma som ringde. Ringde upp, beredd på de flesta besked.
"Jag har något tråkigt att berätta" sa mamma.
Ja, tänkte jag otåligt, det fattar jag men vilket av alla scenarier är det som slår in?!
"Mormor dog i natt".
Jag var verkligen inte beredd på det beskedet. Mormor?! Hur kan mormor ha dött?!
Så var det tydligen iaf. Även om jag inte förstått det ännu. Hur kan hon inte finnas bara så där?

Mormor ville inte ha någon gravsten. Hon ville inte att någon skulle känna sig tvungen att åka dit. Många av oss tycker nog att det var en löjlig tanke. Tvungen? Nej vi känner oss inte tvungna- vi vill. Så idag, årsdagen av hennes död, liksom på födelsedagen, möts vi i släkten som kan upp på Skogskyrkogården. Så går vi till minneslunden tillsammans och sätter i blommor och tänder ljus. Efteråt åker vi till morfar. Vi vill. Vi är inte tvungna.
Den 13 april, en söndag, för två år sedan firade jag min födelsedag i förskott. 20 årsdagen. Det var oklart om mormor och morfar kunde komma, för vi har ju så mycket trappor. Svärmor kom på en bra idé och de dök upp. När de sedan skulle åka hem tackade jag dem för att de kom. Mormors allra sista ord till mig var därför "Men Sara, det är klart vi kommer. Vi vill komma och kan vi, så gör vi det."

Jag vaknade en natt någon vecka efter dödsbeskedet och skrev ner denna dikt. Jag brukar fundera så. Jag städar när jag mår dåligt, eller bra. Jag skriver dikter när jag mår jättedåligt, eller jättebra.

Det här var dagen Ä. Ä som i äntligen. Det var äntligen av flera orsaker. Äntligen sol och varma plusgrader (dock kalla vindar). Hade föreläsningar hela dagen och slutade 14.45. Då föreslog jag för St och T att vi skulle promenera till palatset på Odenplan. De var på direkt. Vi gick längsmed vattnet och hade supermysigt. Sedan vek vi av och började gå på konstiga vägar. Ibland korsade vi vägar vars namn jag kände till, dock var vi långt bort på gatan från där jag brukar korsa den. Som den förortsunge jag är har jag dålig koll på de mindre vägarna i innerstan. Plötsligt såg jag svampen på Stureplan framför mig. Vi köpte en youghurt till T och gick hem till honom innan vi fortsatte vår promenad mot palatset. När vi var framme hade vi gått i exakt två timmar. Helt enkelt underbart.

Det andra äntligen var att jag äntligen hade studieflyt igen. Hela denna kurs har studiemotivationen varit som bortblåst och jag har bara gjort precis det jag behöver till seminarierna. Hade även läst hela 14 sidor i en av böckerna. Inte så duktigt. Men jag kan trösta mig med att väldigt många andra kursare har varit minst lika dåliga på att läsa litteraturen. Idag parkerade jag alltså på palatset strax före 17.00 och då det gick så bra satt jag ända till strax före stängning, 22.30. Lite pauser blev det förstås. Då hade jag läst drygt 40 sidors rättsfall och 50 sidor i boken. Yiha!

Jag undrar vad moder Natur vill säga oss egentligen? Först en vinter som är oerhört lång och snörik, sedan en vår som aldrig riktigt kommer igång. Antalet äkta vårdagar kan man ju nära på räkna på fingrarna. Idag, precis som den senaste tiden, har det varit grått och solen gömmer sig bakom tjocka moln. I helgen spöregnade det en hel del, särskilt i lördags. Idag var det 9 grader klockan 14.00. Jag hade gympadojjor med strumpor, jeans, långärmad tröja, höstjacka (vindtät, något fordrad) och vantar. Ångrade att jag inte tog mössan imorse och såg avundsjukt på de som hade mössan på. Jag frös ända in i benmärgen. La mig under två filtar i soffan när jag kom hem för att tina upp. Tog över en timme innan jag blev behaglig igen. Fryser fortfarande lite, men är iaf inte kall att ta på och mina händer är inte längre blålila. Somnade till en kort stund under filtarna och drömde att jag åkte skridskor.
Snälla. Det är 10 maj. Jag vill inte behöva frysa. Jag vill ha sol och värme nu!

Det ryktas att solen ska visa sig imorgon och att det ska bli tvåsiffrigt på termometern. Hoppas!

Det var en himla seg lördag, fylld med mestadels ingenting. Tills klockan slog 17 och Empan kom intågandes. Semesterplaner skulle slipas och bokas. Vi ska ju fara till Gotland och cykla under fem dagar i sommar. Vi har bokat färjan fram och tillbaka, hyrt cyklar och bokat boende för några av nätterna (snart för alla). Vi hade gärna tagit oss till Fårö, men det gick inte att få ihop på något bra sätt. Är ju ca 8 mil mellan Visby och Fårö så vi hade behövt stanna där några dagar för att det skulle vara värt det. Det hade vi inte tid till. Vi fann ett vandrarhem ungefär i mitten på Gotland som verkade jättemysigt. Ett familjeföretag som har en hel massa djur. Tex har de hästar, så kanske blir det en ridtur också. Vandrarhemmet ligger ca 2 mil från Visby, så det är en bra sträcka. Fanns flera intressanta resmål inom cykelavstånd från vandrarhemmet, tex Vikingabyn i Tofta. Någon som vet om det är interssant? Någon som har några tips på bra sevärdigheter i övrigt?

Vi reser i början på juli, på en fredag, och kommer hem på tisdagen. Onsdagen är jag hemma och på torsdagen bär det av till Krakow med familjen och hem igen på lördagen. Nio dagar på resande fot. Nio dagar med en väldigt liten dos av J. På söndagen fyller han år, så då ska vi ta igen det massor!

Nu måste det baske mig vara bra väder de dagarna vi är på Gotland också. Det skulle ju minst sagt förta nöjet annars...

Vad hände? Hur blev det fredag? Känns helt galet att det redan är helg, och det är jag faktiskt inte ensam om att tycka. Snodde någon onsdag och torsdag från oss eller? Det mest konstiga är väl att jag varit på universitetet varje dag denna vecka, så kan inte ens skylla på att jag bara gått hemma och blivit dagvild...

Fredag är det tydligen iaf, och det är ju underbart i sig. Seminarieläraren (den nya) fick mottaga lite kritik ansikte mot ansikte under pausen idag. Tyckte inte att han skötte en grej särskilt bra och han skulle ta till sig det svarade han. Jag var inte otrevlig iaf. Men tyvärr förstörde den där grejen mitt humör lite och jag blev lättstött och var så i flera timmar efteråt. Min stubin var rätt kort idag. Vet inte vad det är med mig... En mycket bra morgon utvecklades till en sämre dag och en urtråkig kväll- tills för en halvtimme sedan då J överraskande och glädjande kom hem tidigare än vanligt! Nu är humöret uppe igen. Dessutom orkade ingen av oss laga någon schysst fredagsmiddag så vi slår på den stora onyttiga trumman och köper oss en pizza var, en coca cola-burk och smaskar lite choklad till tvn ikväll.
Ha en trevlig helg och skriv gärna fler filmtips i inlägget nedan. Jag uppskattar det jättemycket!

Alltid när folk talar om klassiska filmer, eller "nya" riktigt bra filmer, så har jag missat dem. Okej, inte alltid- men bra ofta! Tänkte att de där lediga sommarkvällarna med dåligt väder (vi bor ju trots allt i Sverige), när jag inte har något att göra och J spelar dataspel (släpps två nya spel i sommar) kan jag ta ikapp några av alla dessa filmer.

Bland annat tänkte jag att jag skulle se filmerna baserade Vilhelm Mobergs böcker: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. Har bara sett en av dem för flera år sedan.

Sedan blir jag tipsad då och då om filmer, men jag glömmer jämt bort deras namn! Nu i helgen senast blev jag tipsad om två, och fick dem skriftligt. Så de tänkte jag också försöka se: Allt för min syster och Merley & Me. Kanske vågar jag mig till och med på Sweeney Todd.

Men jag behöver filmtips. Skriftligen. Vilka filmer måste man ha sett? Jag lär ha missat många...

Ni som riktigt känner mig vet att jag har svårt att leva i nuet. Tråkigt är vad det är och jag jobbar på det! Men jag älskar att planera och längta. Men även jag tycker att det var lite väl extremt att redan förra sommaren ha planerat in i princip hela sommar 2010. Det var ju för sjutton fortfarande sommar 2009- passa på att njuta dumsnut!

Nu däremot, är det helt okej att planera sommar 2010. Det är ju iaf maj och hög tid för sådant! Sommarlovet börjar med studentfirande av kusin P. Därefter följer operationen, tättföljt av bröllopsfest (var helt okej med svart för övrigt, frågade brudgummen, klänningen är dock slutsåld). Härnäst hade jag en dalar-resa i åtankarna men den kommer inte bli av, ledsen för det L! Sedan blir det midsommar, vilken nog spenderas i skärgården. Får se hur mycket jag orkar med i juni.

Sedan är det juli. Då räknar jag med att vara tillbaka i god form igen efter operationen. Så i början på juli tänkte jag och Empan resa till Gotland och ta en cykelsemester! Perfekt med tanke på nyårslöftet. Sedan blir det en snabb vändning hemma innan jag och stora delen av familjen far till Polen för att infria pappas present. Båda dessa resor ska troligen bokas i helgen. Dagen efter Polenresans hemkomst fyller J år.

Sedan följer den sedvanliga norrlandssemestern, utgår jag iaf ifrån! Jag hoppas på en pluggfri augusti (dvs att jag klarade terminens två tentor). J kommer dock troligen försöka läsa lite sommarkurser så han får det lugnare de sista terminerna. Jag har körkort i åtanke... när jag nu ska hinna med detta! I augusti?

Detta är min sommar 2010 i stora drag.

Om jag har fasat för C2an så länge jag vetat om den, så har jag längtat till C3an lika länge. Idag börjar C3an. Introduktionsföreläsningen är i eftermiddag och jag måste köpa den sista boken dessförinnan.

Civilrätt 3 berör immaterialrätt och marknadsrätt. Hoppas det blir lika roligt och spännande som det låter!

Inte ett enda ögonkast på pluggböckerna igår heller. Istället bestämde sig J och jag oss för att nu jäklar är det dags för rensning. Ni förstår... jag har svårt för att kasta saker. Även kartonger. De kan ju vara bra att ha...
Men till och med en envis en som jag måste till slut inse när situationen börjar bli ohållbar. Under trappan har vi ett bra utrymme, som tidigare varit belamrat med allt möjligt skit. Till och med saker vi inte orkade ta itu att rensa när vi flyttade för 2½ år sedan. Illa. Men igår slet vi ut allting ur förrådet och rensade. J, och hans kompis S som kom på besök, åkte till återvinningen och kastade allt från papper och kartonger, till folie till flaskor och burkar (utan pant). Det blev tre vändor med den lilla bilen tror jag. Vi blev nästan klara. Så fort vi är det kan ni få se före och efter bild. Om jag vågar visa er en före förstås. Men alla har väl haft ett sådant utrymme någon gång...?

Sedan stack jag iväg och träffde Mi på tåget. Vi for till Sa och F. Jag hann se deras lägenhet innan de flyttade närmare iaf! De bodde fint, men jag kan knappt vänta på tills de bor närmare. Inte Mi heller, för de kommer bo på olika sidor om en park, supernära. Vi fikade hos dem, och jag åt massor av onyttigheter. Helt plötsligt hade det gått fyra timmar sedan vi kom dit och det var hög tid att åka hem.

På kvällen blev det Humorgalan och efter det la jag mig och sov. Denna helg har tagit på krafterna.

Igår, lördag, blev det en betydligt lugnare dag. Dock hade vi planer inbokade även denna dag. Vi sov ut till halv 11 och jag tog det väldigt lugnt i flera timmar. Bara var framför datorn och tittade ut genom fönstret och liknande. Sådant man inte har tid eller ro till i vanliga fall. J spelade dataspel och pluggade under de timmarna istället.

Sedan bar det av till minishopping igen. Hade fått presentcheck från ett smyckesföretag som födelsedagspresent. 30% på allting, ordinarie priser. Checken gick ut 1 maj. För bra för att inte utnyttjas. Åkte dit i jakt på vardagssmycken. Främst var jag ute efter små silverpärlor. Tycker de är diskreta, vardagliga men ändå fina. Det fanns inga sådana. Men så fann jag likadana örhängen jag hade jämt i 15-16 årsåldern. Tyvärr har jag hemma bara udda par så det fick bli ett par av dem nu. De är sköna att sova med också, så nu kan ingen ta miste på att jag har hål i öronen! Hittade även ett finare par, oplanerat inköp men ändå. Jag blev nöjd!
Sedan for vi och hälsade på farmor som flyttat till äldreboende. Är man 93 år så är man. Fast fysiskt ska hon enligt läkarkontrollerna vara blott 70 år, och det märks när hon sätter fart med rullatorn! Knappt jag hinner med i normal gångtakt! Tyvärr har hon taskig hörsel och dålig syn. Ibland blir hon lite förvirrad men oftast, iaf när vi ses, har hon koll på läget. Hennes kusin D, som är 95 år tror jag, bor två hus bort i samma område. Farmor hade följt med D hem idag efter lunch och hittade sedan inte hem (förstår henne, allting så ju likadant ut!, som på ett hotell). Tur att J och jag var på väg dit!

Vi var där i ett par timmar och det var så roligt att träffa henne. Hon verkade, trots att hon klagade ibland, lyckligare än på länge. Hon hade glimten i ögat och skojade. Hon viftade inte bort våra skämt och hon var resonlig. Vi pratade om allt från nutid till gamla minnen. Hon sa, som alltid, att hon velat att farfar levt längre. Denna gång sa hon de endast med tårar i ögonen. Hon fick låna min digitalkamera och ta kort på mig och J. Det var, enligt henne, första gången hon fotade med en sådan modern kamera. Tycker hon lyckades bra!

Sedan åkte vi hem till mor och far och åt supergod middag där. Vid 21.30 satte jag och mor på filmen Julie och Julia (besviken på slutet), och killarna lämnade vardagsrummet. Sedan blev det att ta sig hem och ladda batterierna. Idag är det söndag, och vi har lite planer också idag...

Jag har under terminens gång varit mycket missnöjd med min seminarielärare, av många anledningar. Typiskt nog i denna stora, viktiga kurs! I slutet av varje kurs får vi skriva en utvärdering och jag brukar i regel vara ganska snäll i dem. Jag har svårt för att totaldissa, eftersom folk antagligen gör sitt bästa. Det utgår jag iaf ifrån. Det ska vara riktigt illa för att jag ska ge lägsta betyg, men också riktigt bra för att ge det högsta. Jag ger medelbetygen i stor utsträckning.

Men under terminen har jag bara känt mer och mer att det är helt oacceptabelt detta och jag ska helt bortse från mitt snälla jag när jag skriver utvärderingen. Jag klarar inte av att säga allt detta ansikte till ansikte, det är jag för mesig för om man ska säga så. Hon skulle dessutom inte lyssna, för vår kemi är katastrof. Om vi levt tidigare liv har hon och jag slagits på varsin sida i ett slagfält och jag har spettat henne på min lans. Det är iaf så det känns. Hon hatar mig. Från första stund.

Har fått utvärderingen på mailen nu. En enkät att fylla i. Sedan kom det en ruta som kallas övrigt. Jag har aldrig i mitt liv, tror jag, varit så hård och bestämd i en utvärdering. Var helt skoningslös och när hon ser det kommer hon säkert bli ledsen. Men jag var tvungen. Det är som sagt inte acceptabelt och det måste bli ändring. Jag känner mig inte orättvis i bedömningen, för jag har belägg för varje påstående, vilket jag har motiverat utvärderingen med. Dessutom vet jag att jag inte är ensam om min uppfattning. Större delen av seminariegruppen vet jag står på samma sida som jag. Denna lärare är katastrof.

Vissa dagar gör man ingenting. Andra dagar gör man ALLT. Detta är en redogörelse för min fredag/valborg. Observera att det var min första HELT pluggfria dag (utan att ens behöva tänka på plugg) sedan typ september.

Jag la mig vid halv 1 natten till fredagen. Alldeles för sent. Wake up-lighten var ställd på klockan 7 och jag vaknade till av ljuset en minut i. Skönt det, gillar inte att vakna av signal. Det var bara att studsa upp och klä på sig acceptabla kläder som man kan visa sig bland folk i, samtidigt som man kan röra sig fritt i dem. Först blev det lite frukost och lite chatt med de fåtal andra som var inloggade på facebook denna tidpunkt, på SVT 2 fanns det inget att se.

Sedan körde vi igång, båda två. Vårstädning blev det. Som tur var var disken redan fixad och borden relativt rensade. Vi torkade av alla ytor, fixade tvätt, bäddade, dammsög, sopade och till och med putsade fönstren.
Det första jag gjorde var att diska en sax. Fick inte riktigt bort allting med borsten och skulle bara gnugga lite med tumnageln. Slinter med saxen och skär mig på insidan av högra tummen. Det blev inte djupt, men långt och det blödde mycket. Suck. Tur att det bara var saxen som skulle diskas! Övergick sedan till fönsterputsningen. Redan på den andra rutan var olyckan framme och jag råkar spruta fönsterputs rätt i ögonen på mig själv. Jag slänger mig över handfatet i badrummet och kastar in kallvatten i ögonen. Efter en stund kollar jag flaskan och det står mycket riktigt att man måste genast spola ögonen med mycket vatten. Det stod inget om att kontakta läkare så jag sköljde vidare ett tag till. Sedan gick det relativt smärtfritt resten av städandet.


Klockan var 12.01 när jag och J satt i bilen. Vi var lite sena, trots att vi inte haft en lugn stund sedan frukost. Vi for till Vby city och slängde oss in på Dressmann. J är i akut behov av nya jeans. Han testade en fyra par eller så och jag sprang mellan omklädningsrummet och jeanshögarna för att hitta rätt storlek åt honom. Han har ju gått ner en del i vikt. Ett par jeans som skrek J, 12 par strumpor samt 3 par kalsonger blev resultatet. Vi halvt springer till grillen på torget och beställer varsin 150g hamburgare. Kassören håller på att glömma ge mig växel, men mig kan man inte lura på pengar! Vi tar burgarna och slänger oss in i bilen.
Nästa stopp, klockan hade hunnit bli 12.45, var hos min bror M som flyttar. Vi lekte flyttgubbar alltså. De var nästan klara med första lasset och vi lassade in lite i vår bil också innan vi åkte till deras nya bostadsrätt. Lassade in allting. M och fästmön A och hennes pappa L samt deras kompisar A och M käkade snabbmat till lunch därefter och vi slängde oss sedan in i bilen för att åka tillbaka till gamla lägenheten. Nu var det bråttom. Återvinningscentralen stängde en timme senare och de hade några stora grejer som skulle dit. Lasta ut soffa och andra tunga saker. Just det, de bodde på tredje våningen utan hiss! Jag och J verkar ha bra kondition iaf. Vi tyckte inte alls det var jobbigt att springa upp och ner för trapporna hela tiden.

Några åkte till tippen medan vi andra lastade ut så mycket vi hann på gården. Den stora skåpbilen återvände och vi proppade den full. A är landskapsarkitekt och har mycket stora fina växter- som dock är tunga att flytta med all sin jord! Vi lastade på vår bil med fler saker och for igen till nya lägenheten. Där gick det undan att plocka in, och tur var det för det började småregna. Klockan var nu 17.30 och vi var tvungna att bryta upp. De andra fick fortsätta utan oss (de var nog runt 7 personer kvar).

Vi for hemåt och slängde oss in i duschen. Borsta håret, klä och sminka sig... Börja göra sallad och andra småsaker vi inte hunnit med på förmiddagen. Strax efter klockan 19 kom hela gänget. Sex personer. Sa och F, Su och Jo, Je och Ji. Det blev värsta pargrejen, även om det inte var tänkt så från början. Grillarna hade vi inte hunnit tända på så det fick göras och jag och J hade inget hemma att dricka (utom vatten, mjölk och saft) så J stack iväg för att köpa läsk åt oss. Har innan denna kväll druckit kanske fyra glas läsk de senaste 6-7 veckorna. Nu blev det tre-fyra glas till! Sa konstaterade att jag blivit smalare, och så är fallet. Nästan nere på samma vikt som efter operationen, men på ett mer hälsosamt sätt!

Jag kollade till grillarna och behöver flytta på grillgallret lite. I brist på någon grillvante flyttar jag grillgallret (som låg på den varma grillen) med fingrarna. Dum idé!. Jag brände mig rejält på vänster tumme och pekfinger. Stod och sköljde kallvatten på fingrarna en stund.

F kommer från Östersund och jag själv härstammar från Jämtland. F hade fortfarande lite jämtska i sig, även om han inte bräkte på rejält som man gör där uppe. Lite senare på balkongen konstaterades det att jag pratade konstigt. Tacka för det, jag tar efter jämtska hur lätt som helst utan att tänka på det! Ja så ä dä.

Så blev det äntligen dags att äta. Alla tog med egen mat och dryck och vi stod för sallad och bröd. Jag såg då att jag hade fått ett konstigt sår rätt i vänster handflata. Var kom det ifrån? Efter maten blev det Guitar hero, Singstar (jag suger på det i vanliga fall men ännu hårdare nu när jag har hålet i gommen som läcker hela tiden!) och Dansmatta. Jag var, konstigt nog, helt grym på dansmatta!
De sista gick en kvart i 1 natten till lördagen. Det var helt perfekt. Jag la mig och tittade på ett avsnitt på tv3 play innan jag klockan 01.45 släckte lampan och sov ut.