Tråkiga besked på morgonkvisten

Jag stängde inte av mobilerna inatt. Jag lämnade dem påslagna, en trappa ner istället. Tur det. Klockan 6.00 ringde den ena. Vem ringer den tiden om det inte är viktigt? Så jag rusar ner men missar samtalet från mamma. Ringer upp.
-Jag har tråkiga nyheter.
Jo, det förberedde jag mig på när telefonen ringer vid den tidpunkten. Annat var det med dödsbeskedet av Zeb, som kom mitt på dagen när jag var ute bland folk. En blixt från klar himmel. Den här gången hade jag garden uppe.
-Mormor dog i natt.
Okej, det var jag inte beredd på. En liknelse med Zeb till då, han hade varit borta i några dagar och tanken hade slagit mig. Mormor, hon var ju inte sjuk. Eller, diabetes och sånt men inget dödligt.
Det visade sig vara en naturlig död. Hjärtstillestånd i sömnen.
Var det för detta hon överlevde cancer för ett år sedan? Tänkte jag sen när vi lagt på. Men så började jag tänka på var hon fått uppleva under det här extra året. Det var bra att hon levde vidare. Men varför var hjärtat slut nu?
Idag skulle jag vidarebefodra mormors förfrågan till Johans mamma, ifall hon kunde köpa 20 små, vita knappar av henne igen. Och har Ingela även garn? Det var dags att sticka en liten kofta till släktens nästkommande bebis. Tradition att få en kofta stickad av mormor...
Sedan tänkte jag, vet hon att jag älskar henne? Ja, kom jag på. Det vet hon faktiskt. För jag skrev en dikt till henne när hon hade cancer, som hon fick av mig. Så hon vet det. Tack o lov att jag gav den där dikten!

Jag tycker så synd om morfar. Just nu har han 4 av sina barn hos sig, de vill inte lämna honom ensam.
Det måste vara mycket jobbigt för honom nu...

Och jag förstår mig inte på min mamma. Hon har något automatiskt reservsystem som slår på och bara gör det som måste göras. Som nu. Hon är på väg till begravningsbyrån. Kanske är så när man är äldst av 7. Man blir van vid att ta ansvar och se till att det viktiga blir gjort. Själv är jag ju yngst av 4...

Mor ringde nu och frågade om vi inte kunde komma hem och äta middag hela familjen, att jag ska ringa mina två stockholmsbröder och fråga om de kan komma ikväll. Min Jämtlandsbror är nämligen på väg ner. Så ska samla mig tillräckligt för att klara av det. Jag är åtminstone den äldste dottern, lite måste jag ju fått med mig i generna...


Knackat på porten har
Skrivet i slottsdammet av: mamma

älskar dig gumman!

2008-05-13 @ 14:28:08
Skrivet i slottsdammet av: Sara

Älskar dig också mamma. Du ska leva länge, länge!

2008-05-13 @ 14:31:46
Skrivet i slottsdammet av: Jannice

Tänker på er alla..!

Det kommer gå bra ikväll Sara, du klarar det!



kramar om

2008-05-13 @ 15:18:08
Blogg/hemsida: http://jannicejarpe.blogg.se/
Skrivet i slottsdammet av: sandra

jag beklagar verkligen Sara, finns här om du vill prata ! Ta hand om er alla i familjen!

2008-05-13 @ 18:11:00
Skrivet i slottsdammet av: Smuppra

Tack båda två!

2008-05-14 @ 20:12:55
Blogg/hemsida: http://smuppra.blogg.se/

Skriv i slottsdammet här:

Går under vilket namn?:
Är du viktig?

Kontaktadress: (publiceras ej)

Blogg/hemsida?:

Värt att nedtecknas är:

Trackback
RSS 2.0