Jag åkte och handlade idag, mötte mor och hon insisterade på att betala. Det blev väldigt mycket så kändes inte helt bra men hon vann, hon fick betala.

Annars inte hänt så himla mycket, såg avsnitt 4 i Gilmore innan handlingen.

Usch, tur att skolan börjar på måndag så jag kanske har något vettigt att komma med här i bloggen.

Apropå skolan, och för mig då döva, såg jag barnsjukhuset. Där var det en flicka på 1½ år som de upptäckt var döv och hon fick CI (Cochlea Implantat ) som hjälpte henne att höra igen. Det där är något som rör upp många känslor i dövvärlden och när jag såg det här inslaget förstår jag lite mer varför, för ingen gång under inslaget nämndes teckenspråk som komplement, utan bara att hon skulle få höra (som en hörselskadad) och bli mer social och träna på att uppfatta tal osv. Inget om tsp (teckenspråk). Så när CI tas ur vid bad, läggdags, när det är för bullrigt tex i bilen, tunnelbanan, på torg, café osv då kommer hon inte att höra alls för de klarar inte att uppfatta tal när det är så mycket ljud. Så i sådana situationer har hon inget språk. Hon kan inte kommunicera med sina föräldrar, eventuella syskon och kompisar. Det är väl inte riktigt schysst? Dessutom drar CI otroligt mycket batterier, man behöver byta en gång om dagen i CI på båda öronen, så om och när batterierna tar slut vid ett opassande tillfälle, tex när man är på landet och det drog fler batterier än planerat, så kan de inte kommunicera. Jag tycker inte att det är rättvist. Om jag fick ett dövt barn om 9 månader skulle jag antagligen sätta in CI och sedan sätta ungen på en förskola för döva. Johan, barnets mor- och farföräldrar skulle få lära sig lättare tsp för att kunna kommunicera även på stranden och tunnelbanan. Jag vet hur det är att vara hörselskadad, så inte vill jag utsätta mitt barn för den kampen för resten av dess liv. Inte när den har möjlighet till en värld som förstår den. Det ska inte få bli något mellanting endast för mitt barn, utan så mycket som möjligt av två världar, det tror jag blir bäst. Barnet får inte bli en dålig kopia av ett hörande ideal, inget CI i denna värld nu kan ge ett dövt barn en normal hörsel, inget. Därför behövs teckenspråket.

Jag kallar mig hörande, men faktiskt är jag inte riktigt där utan ganska precis under det normala. Förrförra gången min hörsel testades hörde jag 98% av en normalhörande. Senast fick jag ingen procentsats men jag fick värdet 18 på vänster öra, 0 är idealet och vid 20 sätter man in en utredning för vad man ska göra åt det. Minns inte vad jag fick på höger men tror det var mellan 5-10. Så jag missar en del information, vilket oftast märks när det dras ett skämt. Ofta missar jag poängen (genom att inte höra den) och hur kul är det att be om upprepning när alla andra tycker det är jättekul, känns lite som en glädjedödare. Men ändå, jag är nöjd med mitt liv och att jag hör så här bra det trodde nog ingen från början! Min doktor är jättestolt över resultatet, och jag med. Jag har ett bra liv, även om jag troligen aldrig kommer kunna höra 100% normalt. Inte utan hörselhjälpmedel iaf, och det behöver jag inte. De är mer besvär och jobb än hjälp så.. :-)