Ett icke SATC-fan om filmen

Igår var jag, Sandra och Susanna och såg Sex and the city filmen. Har ju hört att den är jättebra och även om man inte sett serien ska det gå ändå. Och det är klart det går. Jag har sett ett enda avsnitt och det var förra året i april. Så insatt är jag. Nu vet jag iaf vilka dem är! Så vad tycker då ett icke SATC-fan om SATC-filmen? Jo den var bra, det var den. MEN (som Tony Irving säger) jag blir inte lika känslomässigt involverad. Jag skrattade, men inte lika mycket som de andra, jag blev sorgsen, men hade en bra bit till tårarna. Men det var en bra film som man kan se även om man inte följt serien, eller ens sett ett enda avsnitt, bara man är inställd på att det är en helt vanlig film (de gör ju en liten genomgång så att man fattar vem som är vem och får den information man behöver för filmen i början av den) och inte har skyhöga förväntningar på att asgarva och gråta- för känner man inte karaktärerna sedan flera år är det svårt att under 2½ timme bygga upp den känslomässiga nivå som fansen redan innan befinner sig på.
Som sagt, ändå en bra film.

Det var faktiskt roligt att se de olika karaktärerna. Haha hade inte en susning om hur de brukar vara men nu känns det ändå som att jag fått en bra bild över deras känslo- och relationsliv. Hihi rätt kul. Synd att jag inte kunnat följa serien innan bara...




Knackat på porten har

Skriv i slottsdammet här:

Går under vilket namn?:
Är du viktig?

Kontaktadress: (publiceras ej)

Blogg/hemsida?:

Värt att nedtecknas är:

Trackback
RSS 2.0