Idag var det inte mycket jobb, precis lagom egentligen.
Hänt en del roliga saker:
- Jag glömmer bort var jag jobbar. Har ju min jargong när jag svarar: "ma--- ---- ---- Sara". Men svarar i telefonen: "ma---"
Sedan tar det stopp och jag börjar fundera på var sjutton jag jobbar, vad det heter?! Är tyst i minst 10 sek innan jag kommer på det och tveksamt fortsätter "--- --- Sara".
- Min kollega Maria ska gå på toa men väntar på ett viktigt samtal, så hon ber mig att svara om hennes telefon ringer.
Den ringer, men det kan ju vara vad som helst. Men det var det inte, det var det viktiga samtalet. "Hon är inte här just nu, men jag kan kolla om hon snart är ledig" säger jag till personen i luren. Och sedan går jag till toaletterna och hör precis hur hon spolar där inne. Så hon är snart klar: "Maria, hon ringde nu. Du är väl klar snart och kan ta det?" ropar jag in till henne. "Va? Aa jag kommer" svarar hon, "Bra!".
En som jobbar på en annan avdelning som sitter på andra sidan av toaletterna (aldrig lagt märke till förr) gick förbi och började skratta,när jag kom ut ur korridoren till mina kollegor så sitter i princip alla min kollegor och skrattar, åt mig.
Ett par av dem kunde inte sluta skratta på en bra stund. Och jag skrattade också, mest för att de gjorde det. Vadå? Varför var det SÅ kul att jag ropade in till henne... Jag hörde ju att hon var klar...

Sedan hände lite tråkiga saker också:
-Vi sitter där och har det rätt lugnt och så ringer det en som vill berätta att han faxat ett uppdrag till oss. Inget ovanligt. Men han låter superseriös och när han säger vad det handlar om pratar han som dem på keno typ. Det var ett så stort uppdrag att jag inte får göra det, men jag kan hämta det från faxen och be en kollega ta hand om det. Kontrasten mellan att vi sitter och gör typ... lite och att han låter så seriös och viktig gör att jag skrattar till. Han frågar direkt varför jag skrattade. Var kanske inte så lyckat. Säkert snackade han skit om mig efteråt med kollegor, att jag var oproffsig osv. Men han fick den hjälp han behövde och uppdraget blev gjort som det skulle, så han borde inte vara missnöjd. Och jag är inte oproffsig.
Men jag ligger på rätt mycket minus på sömnkontot och är rätt övertrött, det mesta är roligt för mig numera... Usch, varför ringde han just till mig för.... just då.
-Cirka en halvtimme innan vi får gå hem går en av våra två faxar sönder. Vi kan läsa det mesta på pappren, men några rader med viktig information försvinner så därför kan vi inte göra dem. Måste stoppa så att inga uppdrag kommer på den faxen, ringa reparatör, försöka hitta den som skickat faxen (men på vissa hade den informationen försvunnit) och berätta för alla som faxar oss vad som hänt. Härligt.
Jag gick kl 17 men några satt kvar och letade kontaktpersoner...