När jag och J la oss så jag att "nu sover vi väl ut imorgon? Vi ställer väl inte klockan?" Nä, sa J, nu sover vi ut. Jag drömde mig bort till att vakna klockan 9, eller iaf halv 9. Åh vad skönt det vore.
Men icke sa Nicke. Jag vaknade 4.44. Men allvarligt, nej jag somnar om. Jag vaknade 6.13. Nej, jag kan inte gå upp nu heller. Jag vaknade 7.30. Meen, sovmorgon, hörde du det? Jag vaknade 8.05. FINE.
Så nu är jag uppe och klädd och ska göra frukost. Det är inte normalt när man tycker att 8 är sovmorgon, men visst. Vi kör på det.

Ha en skön lördag!