Ett år
Idag är det den 13 maj. Jag började dagen med att tänka ett ljus, det har nu brunnit ut så ska byta ut det och tända ett nytt.
Förra året vaknade jag av att mobilen ringde och kom med tråkiga nyheter. Den här natten dog nämligen min mormor. Visst var hon inte direkt 20 år och frisk som en nötkärna men det var ändå väldigt oväntat. Tanken hade inte slagit mig över huvud taget att hon kunde dö redan. Hon hade ju inte ens cancern kvar i kroppen, då borde det ju vara lugnt, eller? Jag förstår det fortfarande inte, varför hon inte kunde stanna lite till men hon fick iaf den "bästa" döden man kan få. Somna in på natten med sin älskade make vid sin sida. Hon vaknade till vet ni, och bad morfar hämta medicin för hon mådde inte bra, han protesterade och sa att hon inte skulle ta den då men hon insisterade och när han kom tillbaka till sängen var hon borta. Ambulanspersonalen fick igång hjärtat men sedan slutade det slå igen och efter ett tag hade hjärnan varit utan syre så länge att det ändå inte var någon idé att väcka henne. Det skulle inte vara hon som vaknade.
Den 13 maj och 18 maj skrev jag några inlägg rörande detta. Den 13 förklarar jag vad som hänt och mina tankar kring detta. Den18 var första gången jag förstod att mormor inte lever längre. Tog några dagar att inse det...
"Kul" att se ett år senare hur man tänker. Efter detta har jag blivit mycket mer medveten om att döden finns runt knuten. Alla dessa bodelningar med anledning av dödsfall som vi får göra i skolan gör det ju inte direkt lättare att inte tänka på döden...
Förra året vaknade jag av att mobilen ringde och kom med tråkiga nyheter. Den här natten dog nämligen min mormor. Visst var hon inte direkt 20 år och frisk som en nötkärna men det var ändå väldigt oväntat. Tanken hade inte slagit mig över huvud taget att hon kunde dö redan. Hon hade ju inte ens cancern kvar i kroppen, då borde det ju vara lugnt, eller? Jag förstår det fortfarande inte, varför hon inte kunde stanna lite till men hon fick iaf den "bästa" döden man kan få. Somna in på natten med sin älskade make vid sin sida. Hon vaknade till vet ni, och bad morfar hämta medicin för hon mådde inte bra, han protesterade och sa att hon inte skulle ta den då men hon insisterade och när han kom tillbaka till sängen var hon borta. Ambulanspersonalen fick igång hjärtat men sedan slutade det slå igen och efter ett tag hade hjärnan varit utan syre så länge att det ändå inte var någon idé att väcka henne. Det skulle inte vara hon som vaknade.
Den 13 maj och 18 maj skrev jag några inlägg rörande detta. Den 13 förklarar jag vad som hänt och mina tankar kring detta. Den18 var första gången jag förstod att mormor inte lever längre. Tog några dagar att inse det...
"Kul" att se ett år senare hur man tänker. Efter detta har jag blivit mycket mer medveten om att döden finns runt knuten. Alla dessa bodelningar med anledning av dödsfall som vi får göra i skolan gör det ju inte direkt lättare att inte tänka på döden...
Knackat på porten har
Skrivet i slottsdammet av: anita
stor kram från oss i Malung jag har köpt en blomma och stort vit ljus ska tända den i ef sen får bara brinna
ja tänk att ett år sen i dag .de känns så tomt
kram anita med familj
Skrivet i slottsdammet av: Isabella
vet hur du känner dej, det är hemskt när någon man älskar dör, som varit där hela livet och man har så mycket minnen. jag var med när min morfar dog, hela släkten var där och det var skönt. men ändå hemskt att se hur livet försvinner ur en person. och det värsta är; det är en del av livet som är oundvilkig och man måste uppleva den flera gånger om, det går inte att undvika.
Trackback
