Fick frågan förut om Caesar kanske inte vill byta våningsplan och därför ogillar trappan. Så är dock inte fallet. Igår kväll när vi lagt oss på ovanvåningen hördes ett mjau. Jag steg ut i trapphuset och ser Caesar sitta fyra trappsteg från ovanvåningen och när han såg mig flög han upp på övervåningen och upp i vår säng. Imorse när klockan ringde ville han inte att vi skulle resa oss. Men när vi ändå gjorde det till slut så ville han ner. Men han vågade inte gå själv.

Idag när jag kom hem från plugget fanns Caesar inte på nedervåningen. Jag ropade på honom och hör ett mjau ovanifrån. Då har han alltså gått upp dit själv under dagen, men ner tordes han inte gå... Hoppas han lär sig snart att trappor inte är läskiga.

Jag kommer att tänka på Paul Anka varje gång. Ja, alltså hunden från Gilmore Girls. Han ville inte gå nerför trappor om inte det låg något över trappan, tex en jacka, att gå på. Så visst har de sina egenheter.

Nu är lunchen uppäten och jag ska plugga. Ha en trevlig vecka!

Mitt i soffmyset dyker denna konversation upp:
Jag -Men åh... vad önskar du dig i julklapp egentligen? Jag har ingen aning vad jag ska ge dig!
J -Vad önskar du dig?! Förutom diskmaskin.
Jag -Haha, jag önskar mig ingen diskmaskin. Det är du som gör!
J -Jo, du vill väl ha en diskmaskin?
Jag -Nej. Det är du som sagt det till din pappa två gånger att vi önskar oss. Jag vill inte ha någon. Men jag kan önska mig det om du vill ha en.
J -Men... jag önskade mig ju en för att du vill ha en.
Jag -Men jag vill inte ha någon.
J -Jag vill inte heller ha någon.
Jag -Skojar du? Varför säger du att vi önskar oss det då?
J -För jag trodde att du ville ha en.
Jag -Men det vill jag inte och har aldrig sagt att jag önskar mig. Jag kan hålla undan disken ändå tycker jag. Finns andra saker vi kan önska oss istället. Trodde du ville ha diskmaskin...
J -Varför skulle jag vilja ha diskmaskin? Jag diskar ju inte.
Jag -Men... jag trodde du ville ha diskmaskin för att du tyckte jag var för dålig på att diska!
J -Nej, men jag trodde du tyckte det var jobbigt att diska och ville ha en.

Efter skratt talade J med sin far och oönskade oss diskmaskinen. Vi båda "önskade" oss den för att vi trodde att den andre ville ha en. Så kan det gå när man vill varandra lite för väl...

Latare söndag får man leta efter. Igår kväll fick Caesar följa med oss upp på övervåningen. Han är fortfarande rädd för trappan men verkar väldigt nöjd när han väl är på platt golv igen. Han sov hela natten bredvid sängen i en liten gömma med smutskläder som halvt ramlat ur en tvättkorg. J kom hem 02.20 i natt då han pluggade till sent och sedan var bilbatteriet dött när han skulle köra hem. Efter lite pluspol och minuspol med en annan bils batteri kom han slutligen hem. Vi låg kvar länge i sängen och efter att Caesar varit på toa kom han och la sig hos oss i sängen. Segare morgon har vi nog inte haft på åratal och det var mycket mysigt.

Större delen av dagen har vi alla tre myst framför tvn i soffan. På kvällen åkte J och jag på veckohandling och åt därefter middag. Till 22-nyheterna planerar vi att ha lite adventsfika. Dock visade det sig att söndagskväll inte var en bra tid att köpa lussekatter på, och vi orkar verkligen inte göra våra egna idag. Så det får bli vanliga hederliga kanelbullar med mjölk.

Glad första advent på er!

Idag träffade jag Empan. Vi gick på Kungsträdgårdens julmarknad som var riktigt pluttig faktiskt. Men fina och bra saker fanns det där iaf. Skridskobanan, som J och jag har goda minnen av, var på plats. Det var ca 7 minusgrader ute och snön knastrar där man går. Vi träffade tomten och av en av hans nissar fick vi varsin mini coca cola-burk. Kolan var till hälften frusen så det var som att dricka iskross med kolasmak.
Efter denna lilla jultur gick vi på café och fikade. En croissant med chokladsmak för min del och en lussekatt för Empans. Till detta varsin varm choklad.
Det blev en liten promenad på detta och Empan följde med hem hit för att träffa Caesar och blev lite såld hon också. Nu ser jag på film med ena ögat och Caesar ligger vid mina fötter i en liten filtgrotta och myser. Han är så go vår fantastiska pojk.

Var en sväng till Ö&B (får väl börja säga "överskott och bolaget" eftersom de envisas med &:et) efter plugget och handlade på mig diverse nödvändigheter. Passerade hyllorna med julsaker och såg en tomte för en billig slant. Ja, chokladtomte då. Jag var där i krokarna för att köpa mig en chokladkalender. En vanlig hederlig chokladkalender. Men när jag gått igenom hela affären och packat en hel korg full med bra saker så hittar jag dem äntligen vid kassan. Då står det inget pris förstås, så det fick vara. Jag får köpa det sedan. Tillbaka till tomten. Jag köpte mig en tomte, vilket innebär att jag har lite smått börjat närma mig julen. Jag har förstått att många av er satt upp julgardiner, adventsljusstakar, stjärnor och dekorerat fint med mossa och grejer. Ja, en bekant har tom klätt granen!! För mig är väl först denna fredag innan första advent det känns okej att börja smycka lägenheten. Nu har ju jag iofs redan röda gardiner... Det jag ville komma till var att nu har jag också påbörjat min vandring till jul. Väldigt vad omständigt det blev.

Bara för att vi inte ska få tio i rad här får jag väl skriva ett värdelöst inlägg om ingenting. Sådana gillar ni eller? Nå. Plogbilarna snurrar förbi fönstrena sedan ett par dagar med sitt skramel och orangea sirener. Det är snö ute för den som inte förstod det sammanhanget. Och jag tror minsann det snöat tre dagar i streck, fast det har ändå inte blivit så mycket snö som det låter, men mycket i stockholmsmässiga-november-mått.

Igår gav jag mig ut i snöstormen för att ha femtimmarsföreläsning. Tre av dem var med en chefåklagare och han gav oss en rast och lät oss sluta en kvart tidigare. Men det var en helt okej uppgörelse eftersom det var intressant samtidigt som jag ville fort hem. Det var så intressant att jag just nu inte kommer ihåg vad han pratade om, annat än det verkliga exemplet med uppkörningseleven som körde upp med sin handledare (och blev godkänd). Måste nog färska upp minnet lite.

I övrigt har jag börjat spela den gamla godingen Bitch igen på blip.se. Jag var praktiskt taget beroende av spelet i högstadiet och spelade det jämt när jag var vid datorn. Kul att det finns kvar iaf, var ju några år sedan sist.

Shit... J och jag är helt sålda. Ceasar har tagit våra hjärtan med storm. Ikväll har vi suttit på golvet mitt emot varandra och bollat den rosa bollen mellan oss. Ceasar står emellan och fångar bollen. Han är helt grym på detta. Oavsett hur hårt eller högt vi studsar bollen fångar han den oftast, eller åtminstone tar ner den på marken för att sedan fånga den. Väl nere på marken har han dock inte lika god koll på var bollen är. Flera gånger har han bokstavligt talat stått på bollen och tittar sig omkring för att försöka se vart den tog vägen. När bollen kommer för långt bort för oss att nå den hämtar han den. På riktigt alltså. En gång åkte bollen in genom ett litet hål mellan en möbel, elementrör och väggen. Då klämde han ihop sitt redan lilla jag och kröp in där. Sedan kröp han ut. Var är bollen undrade vi? Det undrade han med. Han var på väg in i hålet på nytt när vi såg att bollen låg under hans baktassar. Ceasar, sa vi för att uppmärksamma honom på att han inte behövde krypa in igen. Då såg han bollen också och puttade den åt vårt håll. Det låter för bra för att vara sant säkert, men det är lika imponerande som det låter. Vi har värsta superkissen.

Snön vräker ner utanför fönstret, men det är ju inget nytt. Det har ju snöat en del de senaste dagarna. Idag börjar jag klockan 13 och går till klockan 18.

Förlåt, men Ceasar är ju så otroligt söt. Han är så liten och har inte riktigt koll på hur han fungerar tror jag så han kan inte riktigt hoppa upp på saker själv. Igår lyckades han hoppa upp i fotöljen en gång av fyra... Men nu tog han sig upp på en stol vid matbordet för första gången och sitter nu i fönstret och tittar på snön som yr där ute. Vi har bestämt att han får sitta på matbordet eftersom det är enda platsen som är vid ett fönster där han kan sitta och titta ut. Vi äter inte så ofta vid matbordet heller... Han verkar iaf fattat grejen nu. Bord-stol-golv-stol-bord-fönster hoppade han nu. Kul att han hittat fönstret!

Skulle försöka skriva ett inlägg utan Ceasar, men se den gubben gick inte!

Idag har jag och Ceasar fått besök av Sa. Modigt av henne att åka hit med tanke på att hon är beräknad att föda imorgon! Men jag har tippat på att lilla-Sa kommer ut på lördag och det står jag fast vid. Vi åt äppelkaka med vaniljglass och Sa fick träffa den lilla lilla Ceasar. Vilka framsteg han har gjort idag alltså! Han tom gick upp på övervåningen själv nu ikväll, två gånger! Ner tordes han dock inte så efter ett bra tag fick jag bära ner honom. Nu har vi kallat lite på J att han ska hem. Vi saknar J!

Jag är en dålig förebild. Skäms på mig. Ja, jag stannade hemma idag istället för att gå på föreläsning. Men det är ju frivilligt om man vill gå på föreläsningarna och jag har nyss läst det kapitlet i boken... Och så är det bra för Ceasar att inte vara själv första dygnet. Tror jag iaf. Han har verkligen tuffat på sig under förmiddagen. Jag har fått nospussar och han har klivit över mitt knä och lagt sig vid mitt ansikte i 10 sekunder. Han har gått ner för hela nedertrappan och upp igen. Han tar för sig mer med sin rosa favoritboll, hoppar och skuttar och kliver på kuddarna på golvet. Han har gått in i en papperspåse (med bortklippta handtag). Han försökte gå in i städskåpet men det klirrade så det var lite otäckt, men det är bara bra om han inte går in där (går inte att stänga dörren helt). Äter och dricker gör han och jag har plockat ur hans sandlåda två gånger idag. Igår tyckte han det var läskigt om bollen kom nära oss men nu har han bara ögon för bollen när han leker och struntar i om de ligger vid mina fötter. Nu gick han in i papperspåsen igen och kikar ut.

Vi ska få lite fikasällskap om en stund. En helt ny människa. Ska vi se hur han reagerar på detta.

Nu har lillkillen fått ett namn: Ceasar. Han har varit jättefeg hela dagen. Helst suttit under saker, som matbordet. Men han börjar alltid spinna och verka glad när vi klappar honom. Så vågade han sig på att äta lite och sedan kände jag att stackaren måste verkligen på toa (hård mage). Visade igen var toan var och efter en kort stund gick han dit själv och gjorde både ettan och tvåan. Sedan lossnade det lite mer. Han ville fortfarande inte komma fram och socialisera sig själv men vi lät honom vara så han skulle vänja sig vid oss och miljön. Sedan tog jag fram en rosa mjuk boll och böjade bolla med mig själv mot väggen. Han såg ut som han aldrig sett en boll. Mycket nyfiken var han och närmade sig sakta och osäkert bollen. Till slut gav han sig på den och puffade lite. Puffade lite till. Sedan fattade han grejen och lekte oavbrutet med den i minst en kvart. Första gången bollen hamnade vid köket vågade han inte hämta den men andra gången den var på väg dit tog han den i munnen och bar iväg den för att leka vidare på ett bättre ställe.

Dessutom älskar han transportlådan och mysa i den. Vi har tagit bort taket så det blir som en korg. Trappan vågar han sig inte riktigt på. Han har gått som mest fyra trappsteg sedan vänder han tillbaka. Just nu håller J på att busa med honom.

Om man är lite mindre tillfredsställd med livet än normalgraden men blir lite lycklig inombords när man ser att riset går ut på ens födelsedag 2012, är man en datumnörd då eller bara konstig?

Idag efter föreläsningen sprang jag en del i affärer i city. Tycker inte jag hör hemma där på något sätt. Trivs bra mycket bättre i förorten. Trots att jag sprang runt så länge att jag fick jätteont i ena axeln (tung ryggsäck trots att jag hade knäppt avlastningsbandet över bröstet) kom jag hem relativt tomhänt. Huvudet blev dock fullt med idéer för framtiden. Får se vilka av dem som blir till verklighet...

Gästerna hade med sig en present också. Blossa lättglögg och Chokladtryffel. Ska bli ett sant nöje att smaka närmare jul!

Igår fanns det inte ens sekund över till att blogga, eftersom man fortfarande inte kan iphoneblogga på blogg.se (borde fixa en app!). Började med att jag vaknade 7.40 av mig själv. Det bar av till frissan i stan där även mor infann sig. Jag toppade mig och slingade utväxten. Mor toppade sig och slingade håret, färgade ögonbrynen och fransarna då hon kommer bada väldigt mycket de kommande veckorna. Somliga ska ju till 30 gradig värme. Frissan avslutade med att göra en inbakad fläta runt huvudet på mig. Så här blev våra resultat:

Hade lektion kl. 9-11 idag och mötte därefter upp J för lunch på KTH. Supermysigt hade vi i deras sektionslokal. Vi skildes åt för plugg och efter en eftermiddag på palatset möttes vi upp igen för middag på Burger king. Har inte ätit där på åratal men var helt okej. J stack på träning och jag tillbaka till palatset. Efter en kväll där tog jag bussen vid Odenplan till bussen i Solna till Js träning och överraskade honom. Jag kom tidigare än jag gjort förut och fick därför se mer av hur träningen går till. Som tur var hade de stationsträning och de var så trötta så stationerna med sparring orkade ingen ge några ordentliga slag eller sparkar. Tror inte jag är mogen för att se någon slå hårt på min J, knappt att se honom slå annan heller. Trots samtycke. Men samtycke gäller bara för ringa misshandel har jag fått lära mig under straffrätten. Sedan for vi hem och här är vi nu. Vi ska planera morgondagens middagsbjudning. Det blir J som får handla imorgon förmiddag så vi får se till att vara överens ikväll. Förrätten är fastslagen, proteindelen i huvudrätten likaså och att vi ska ha sallad till. Men kolhydratsdelen är vi inte hundra på, inte heller sås osv, efterrätt eller dryck till... Men det fixar sig nog. Skönt med helg!

Igår dagens skratt, idag dagens fniss.

J ringde och sa att han var på väg hem. J ringer igen och börjar samtalet med ett "eehm...". Hans statusuppdatering på facebook sammanfattar kort vad han sa till mig.

Ut kom han till slut och kunde fortsätta färden hemåt.

Igår kväll skulle jag ha en middagsdejt med Empan, då har hon fått influensa. Imorse skulle jag ha pluggdejt med Si men då hade hon blivit dunderförkyld. Vad är detta? Jag tror att när jag väl blir sjuk kommer jag tänka "men äntligen!" till en början. Har känt i flera månader hur jag inte är riktigt hundra alltid men absolut inte att klassas som sjuk (eller sjukare än vanligt iaf). När ska jag drabbas undrar jag...

Jag avbröt pluggandet på eftermiddagen och vände hemåt. Det gick så segt idag och jag hade andra saker på min lista att göra hemifrån så kan lika gärna beta av dem. En julklapp till är fixad och jag smider på andra planer. Tycker dock det är väldigt svårt i år. Vet inte alls vad jag ska ge många av mina nära och kära. Dessutom har jag reserverat biobiljetter till lördagen. Då har vi Js arbetskamrat Flipper (han vet inte att han kallas så av mig) med flickvän Y på middagsbjudning och ska sedan på Harry Potter-filmen. Vi har riktigt bra platser, men biljetterna måste hämtas ut senast imorgon. Ska bli kul!

Pluggkompisen Ts samtliga anteckningar från de två kriminologiföreläsningarna. Själv antecknade jag inget alls.

Fattiga människor begår brott. Rika människor begår också brott.

I en av kvällstidningarna fanns tidigare en fråga om när man tror att Sverige får en kvinnlig statsminister: till nästa val, inom 20 år eller efter 20 år. På nyheterna sa nyss Nalin Pekgul att hon tycker det är tråkigt att det är mycket lättare att få bort en kvinna än en man. Dessutom har nyheterna diskuterat eventuella kvinnliga kandidater till partiledarposten och huruvida det är troligt att det blir en kvinna som blir vald vid extrakongressen.

Förlåt. Jag måste vara världens sämsta kvinna. Jag tycker visserligen att det är tråkigt att Sverige inte haft någon kvinna som statsminister. Idag är ju samhället relativt jämställt här vilket kan tyckas borde speglas även i det avseendet. Men är jag den enda som tycker att prestationen är viktigare än könet? Jag kan tänka mig manliga statsministrar i 50 år framöver- om de är de bästa statsministerkandidaterna som finns tillgängliga vid den tidpunkten. Jag kan av samma anledning tänka mig 50 år med kvinnligt styre. Hellre en riktigt bra man än en halvdan kvinna. Är jag ensam med min åsikt, för så känns det om man ser till media.

Rubriken säger egentligen allt. Att leva som man lär. Det verkar vissa specifika personer ha svårt för. Föräldrar är ett bra exempel där man måste föregå med gott exempel så ofta som man kan. I vissa lägen är det dock "aja baja" för barnet men fritt fram för vuxna. Att röra spisen tex, eller bära en riktigt fin och dyr skål i glas. Att göra skillnad på vuxen och vuxen är dock mer ovanligt. Då är det snarare om man har den rätta kompetensen, om man har behörigheten att göra något visst.

Att saker och ting ska göras innan deadline, det är för det flesta vuxna givet. På juristprogrammet är lärarna självfallet stenhårda på detta. Försöker du lämna in en PM fem minuter efter deadline- tough luck. Du får inte lämna in, alt. du får lämna in men får inte tillgodoräkna dig några poäng utan får bara godkänt/icke godkänt. Så långt är alla med på banan. Men hur kommer det sig att det då är okej för lärarna att spräcka deadline med dagar? Detta är tyvärr inte unikt för juristprogrammet. Senast i fredags skulle vårt tentaresultat publiceras för förra kursen. Mitt på dagen meddelas "resultat ... anslås på måndag". När på måndag fick vi veta då? Jo ca 14.30. Dvs relativt sent.

Varför är detta en katastrof då? Jo för att de som inte får godkänt går miste om hela helgen att plugga till omtentan. I fredags tror jag det var exakt två veckor till omtentan, det blir alltså lite jobbigt läge om man inte klarade tentan och först nu ikväll ska läsa på igen. Det är ju inte som att vi är lediga från denna pågående kurs heller.

Nu berörs inte jag av detta men det är ett problem och orättvisor är alltid irriterande.

Som ni vet är det fars dag idag. Eftersom jag har världens bästa pappa så ska jag såklart hälsa på honom idag. Inte riktigt än men nu under eftermiddagen iaf. Det blev för sent igår och jag är lite seg idag. Så som livet kan te sig ibland. Iaf, grattis på fars dag dadde!

Lördag idag och jag och J tog det lugnt på förmiddagen. Sedan stack vi båda in till stan för plugg. Det blev nästan 5½ timmes plugg idag. 70 sidor hann jag med att läsa plus två lite mindre smickrande incidenter och en snabbhandling på coop där det inköptes lunch. En bra pluggdag iaf. Mötte sedan J igen och vi for direkt till mataffären för veckohandling. Bestämde att vi ska äta spaghetti och köttfärsås ikväll. Det var sjukt länge sedan vi åt det. Så nuuu blev spaghettin klar och vi ska äta. Dags för lördagsmys!

Idag började jag betala tillbaka lite av min skjuts-skuld till J. Han har fått hämta och lämna mig några gånger de senaste åren, så nu har jag inte mycket att säga till om. Eller jo det har jag, men om jag inte har något bättre för mig kan jag gärna skjutsa honom. Idag hämtade jag honom efter hans träning. Bussarna går med så långa mellanrum på fredagskvällar där så det kan ta en evighet att ta sig hem utan skjuts. Det slapp han idag och jag fick träffa honom tidigare än annars!

En annan sak som hände nu ikväll var att J blev drogtestad på träningen. Det kom dit två inspektörer som valde ut fyra personer som skulle testas. Tyvärr blev det J. Ja, inte alls för att han tar droger, utan för att han varit på toa bara minuter innan. Blir ju liksom lite svårt att få till det då. Men inspektörerna fick sina droppar till slut och testerna kommer med all sannolikhet komma tillbaka negativa. När jag kom dit för att hämta J skojade en av hans bjässar till tränare om att J testat positivt för viagra. Tänka sig att det är ett skämt som män i alla åldrar verkar dra när de får chansen...

Så var det fredag igen. Tycker det är helg hela tiden nästan just nu. Men man kanske inte ska klaga...

Ett av mina ärenden igår var att hämta hem mina två par glasögon. Så nu har jag äntligen glasögon jag kan köra bil med. Det sägs ju att man blir modigare och modigare för varje gång man skaffar glasögon. Så är väl fallet för mig också tydligen. Här kommer mina två nya par!

Dagens föreläsning ställdes in så nu får jag åka till uni enkom för att lämna in PM. Men det är helt okej. Dels för jag har ändå två ärenden idag varav den ena är i stan och för det andra för att jag får sällskap. Det är inte fy skam! Så nu ska jag proppa i mig linserna och sedan blir det ut på äventyr. Nej, måste maila in arbetet också. Icke att förglömma!

Vad gör man om man är osäker eller bekväm i en situation? Man återgår till ett känt problem. Självklart kan man inte ha ångest över att vara klar för tidigt med pm. Så vad gör man då? Exakt, man fortsätter skriva allt allt allt man kan komma på. Sedan sitter man där på kvällskvisten med alldeles för mycket text och måste gallra. Ett problem man känner sig van med och hemma i. Så det har jag ägnat kvällen åt: gallring. Mycket trevlig sysselsättning. Vårt pm är en riktig kortis på maximalt två sidor och 6500 tecken inkl. blanksteg, båda ska hållas står det uttryckligen i instruktionerna. Det är en riktig pärs när man måste komma ner i 6500 tecken och man känner att för varje gång man tar bort något som är mindre viktigt än det andra (inte onödigt, oviktigt eller halvviktigt utan fortfarande viktigt) så blir pmet bara sämre och sämre. Det känns inte särskilt roligt. Nu har jag mindre än två sidor och exakt 6498 tecken. Är jag nu nöjd med resultatet? Njet. Det var bättre med 700 tecken till, på riktigt alltså. Men sånt är livet har jag förstått. Trist dock.

Men... vänta nu... Det är något som är alldeles tokigt. Inte kan väl..? Eller? Näää...

Klockan är 10:40 en onsdag. Följande dag, torsdag, klockan 14 ska PM lämnas in. Och... jag vet inte vad mer jag skulle kunna skriva. Men... inte kan jag väl redan vara klar heller? Säkert kommer jag på att jag behöver justera någon mening är eller där men förutom det menar jag. Jag kan väl inte ha skrivit det jag ska redan? Jag måste helt enkelt ha missat något. Hualigen. Pm-ångest för att man inte börjat i tillräckligt god tid och inte hinner göra sitt bästa har jag stött på, men pm-ångest för att man är klar i god tid? Nä, det finns väl inte?

Nåväl. Får jag ge mig ut i snön (snöade fram till natten här och blåste gjorde det så jag knappt hade någon mottagning på tvn ett tag!) och vada till universitetet och se om jag kan utbyta lite tankar som får mig på eh.. andra tankar. För det vore ju konstigt om jag skrivit allt som skrivas bör?!

Var en sväng till optikern. Var borta i knappt en timme och strax efter att jag lämnat boet gick även svågern samma väg. En knapp timme senare syns nästan inte våra fotspår alls. Nog snöar det allt...

Det är lite taskigt med uppdatering här pga PM-skrivning. Tjoflöjt.

Igår åkte vi och grattade kusin C som fyller år idag. Blev bjudna på middag och hade det mysigt. Det var jag som körde dit och då blev det en ny premiär med bilkörningen. Det har nämligen aldrig förut hänt att vi båda tjejer i familjen suttit fram samtidigt. Jag har ju bara fått övningsköra med pappa och mor har inget körkort. Men igår körde jag och mor satt bredvid. I baksätet satt J och pappa. Undrar om pappa kan räkna varje gång han suttit i baksätet i livet. Det är då inte många..! Men även denna gång kom vi fram levande, trots mörker och hala vägar.

Imorgon är det en speciell dag. Det roliga är att det var just en söndag då också. Iaf så har vi delvis andra planer för morgondagen och så är det ju roligare att fira speciella dagar på lördagskvällar. Så vi ska tjuvfira lite idag. Det blir god mat. Vi hade kvar oxfilé i frysen från förut som vi har tinat det senaste dygnet. Så långt är J med. Men han är ju inte hemma och jag var den som veckohandlade, alltså bestämde jag vad mer vi ska äta. Det blir trerätters. Kan våra vänner, kan väl vi! Så ni får se sedan var det blev för något men jag tror att J kommer bli väldigt nöjd med kvällen... Något riktigt bra var att vi handlade för över en viss summa i somras, så vi fick en kupong på 125 kr att använda som betalningsmedel. Den går ut imorgon men jag använde den idag. Dessutom hade vi 50 kr kupong också, så 175 kr fick vi gratis på denna handling. Det blev en ruskigt billig handling... Sådant gillar vi.

Tidigare efter körkortinskaffandet provkörde jag båda de andra bilarna som jag har tillgång till men aldrig förut fått köra. Då var J med i passagerarsätet. Idag var J på KTH. Jag skulle veckohandla. Alltså, jag fick köra själv, utan en endaste passagerare. Tänka sig, varken jag eller någon av mina medtrafikanter blev allvarligt skadade eller dog! Så nu var den premiärturen tagen också. Det börjar bli vardagsmat nu. Eller inte. Kändes konstigt att inte ha sällskap i bilen, och att inte ha någon övningskörningsskylt på där bak. Plötsligt är jag en i gänget och behandlas så. Förut när jag körde 70 på 70-väg körde sisådär 9 av 10 bilar om mig så fort de såg skylten. Nu var det bara sisådär 4 av 10 som körde om när jag höll hastighetsgränsen (ovanligt få egentligen, kanske var folk lugna denna tid på lördagen?). Dessutom kändes det bättre denna andra gång jag körde denna bil. Första gången är allt så annorlunda tycker jag, måste vänja sig lite grann bara. Kändes mer bekvämt denna gång. Förutom att det var frost över hela bilen, så fick skrapa rutorna, och inte hittade defrostern till bakrutan först, samt att det blev väldans mycket imma på framrutan innan den blivit tillräckligt varm. Men det är ju vinter så vad kan man räkna med. Jag lyckades lösa dessa "problem" också utan att vara en trafikfara.

Jag stod i kassakön idag. De där "nästa kund"-klossarna var sponsrade av Triss. Jag kom att tänka på hur jag skojat i onsdags på facebook om att köpa något som kräver legitmation- för att få visa körkortet. Trisslotter är det ju numera 18 årsgräns på. Så jag bestämde mig för att köpa en Trisslott. Hellre det än något på systemet, cigg, snus eller redbull. I värsta fall förlorar jag 25 kronor. J kallar lotteri för "idiot tax".

Men jag förlorade inte 25 kronor. Jag går plus-minus-noll.

 

Jag sa till J när han kom hem att jag köpte en trisslott. Han sa inget om idiot tax men frågade vad det kostar och om jag vann. Han trodde mig knappt när jag sa att jag vann 25 kronor. Nåja, nu är det det svåra beslutet huruvida jag ska lösa ut 25 kronor eller en ny lott...

Fredag idag, och halvdag för de flesta som arbetar. Jag kom liksom aldrig igång med plugget på förmiddagen idag. Så jag ringde min kamrat Sa och frågade om jag fick komma förbi med en matlåda i högsta hugg och få lite lunchsällskap. Det gick bra det. Efter en lunch där gick jag till Vby bibliotek. De stänger klockan 18 idag och jag tänkte sitta till stängning egentligen. Men inte sjutton gick det. Vad har hänt? Min bild av lugna, tysta bibliotek med hyschningar, viskande röster och irriterade blickar vid för högt stolsskrap fick sig en rejäl törn. Långt ifrån fridfullt var det där. Det var prat i normal samtalston, rop mellan hyllorna då och då. Personal som stod i vid sin disk och småpratade i vanlig samtalston (obs vuxna män med starka röster har kanske något högre samtalston än små pipiga flickröster). Det var telefoner som ringde, plast som prasslade något oerhört (var värre än det låter) och gudar vet allt. Jag satt på våningsplan två så långt bort från allt jag kunde komma och kunde ändå höra vartenda ord som sades i byggnaden. Inga separata rum med tystavdelning har de heller. Jag gav upp efter ca 2 timmar och åkte hem. Det var det det.

Just det. De hade även lappar uppsatta om mobiltelefoner. På min tid skulle det har stått "Mobilförbud" eller "Inga mobiler tack" eller möjligen "Respektera din omgivning, tala inte i mobil här". Nu för tiden står det tydligen typ "Om du måste prata i mobil, tänk på de som läser och tala tyst". Hm... Jo, ja. Hm...

Jag la mig tidigare än normalt igår, och vaknade lite före klockan ringde imorse. Men var så trött. Låg och drog mig (vilket inte är vanligt) en halvtimme extra. Då trodde jag aldrig att det skulle bli någon bra pluggdag. Men jag begav mig av tidigare till universitetet och satt en halvtimme i biblioteket och läste 10 sidor. Sedan tvåtimmarsföreläsning direkt följt av ett tvåtimmarsseminarie. Lunch verkar inte schemaläggaren vara bekant med. Lite motvilligt bestämde jag mig för att åka till palatset. Väl där kom jag igång men hungern gjorde sig starkt påmind. Till slut fick jag ge vika för magen och tog middagspaus bestående av pizza med T. Tillbaka till palatset och lämnade salen klockan 22.00 (stänger 22.30). Då hade jag idag läst ganska precis 100 sidor. Helt galet. Mötte sedan J i Fridhemsplan och vi åkte hem tillsammans. Nyss hemkomna!

Imorgon är palatset stängt, precis som resten av helgen, så det blir till att finna studiero hemma istället.

Var en sväng till Vby där jag gick in på Specsavers för att kolla på glasögon. Tycker de är trevliga där och det är alltid bra med två för en. Till skillnad från Synsam, där jag de flesta gångerna faktiskt inte varit nöjd med bemötandet. Träffade på en jättetrevlig tjej som hjälpte mig med att välja glasögon. Plötsligt hade jag två par som det kändes bra med, dock ovant. De är lite tydligare än mina gamla, men det blir tydligen ofta så att man börjar med diskreta glasögon som sedan blir mer och mer markerade. En synundersökning för 1 kr ingår vid köp av glasögon, så gjorde självklart en sådan. Det är ju inte konstigt att mina gamla, införskaffade för 2,5 år sedan, känns svaga. Var verkligen dags för nya. När jag ändå var där gjorde jag en årskontroll av linserna. Var ju 1,5 år sedan jag skaffade dem. Kändes som att de också behövde starkare styrka. Vilket var korrekt. Så nu ska jag prova en starkare variant i 6 dagar och se hur de känns. Tydligen behöver mina ögon samma styrka numera, vilket jag aldrig haft förut på glasögon/linser. Så nu har man satt sprätt på några slantar till. Men som jag sa i kassan när jag hörde summan: bara le och se glad ut.

...men jag hämtade mitt körkort för en stund sedan. Det är nästan bättre än choklad. Nästan. Okej, kanske jämbördigt med choklad. Oavsett, så är det en rejäl lyckokänsla. Det är ett sådant där rosa kort, och en bild på mig och mitt namn och min födelsedata. Det är lite smått otroligt. Men tror denna känsla försvinner snart. Det blir vardag. Men just nu. Underbart. Bara ett fel på det. Det där nedrans villkoret om linser och glasögon. Jag kommer inte köra utan men jag gillar inte att staten beordrar mig att ha synen med mig. Men nu släpper vi det. Tillbaka till lyckoruset!

Det som är allra allra bäst och faktiskt en riktigt stor anledning till att jag bestämde mig för att ta körkort just nu, är ett nytt id-foto. Jag ser så mycket bättre ut på detta nya än mitt gamla från polisen. Det är sådana otroliga kontraster på det gamla från polisen. Man ser tom linjerna vid näsborrarna hur tydligt som helst, som ditmålade svarta streck. Det kan ju bara inte bli vackert då. Men detta foto är blekare, och jag är dessutom blond. Det ser ut som jag! Behöver inte skämmas längre vid id-kontroll. Det gäller i tio år, men innan dess kommer jag ha bytt efternamn och behöver därför ett nytt igen. Men den kostnaden får J vara med att betala- det är ju lika mycket han som orsakat den situationen (giftemål) som jag.

Roligare än räkningar är vanlig post. Särskilt post som säger "Nu kan du hämta ditt körkort". Mitt körkort väntar på mig på posten. Synd att jag inte kan åka och hämta det direkt. Måste vänta. De stänger klockan 18 så kanske inte ens hinner idag... Uscha, vill ha mitt fina lilla plastkort. Fotot på det kan dessutom omöjligt vara sämre än mitt nuvarande id-foto. Ska bli så skönt att inte se ut som en .... på fotot utan som en vanlig hederlig människa.


Ni som har Mozilla Firefox (kanske andra webläsare också?) kanske också stöter på den där dumma rutan som ploppar upp? Vet inte varför den gör så och jag har inte gjort något som kan ha orsakat det. För mig funkar det att klicka på avbryt några gånger (verkar vara flera rutor på varandra). Men självklart ska det inte vara så och jag har mailat berörda så att de kan fixa det. Inget svar ännu dock.

Det är kul att få post, men tråkigt att få räkningar. Idag fick jag dock en glad räkning. "Transportstyrelsen gratulerar till ditt godkända förarprov! Vi har nu tillverkat ditt körkort." Det är en räkning på tillverkningsavgiften och fotograferingen som man gör innan teoriprovet. Då borde mitt kort dyka upp snart också. Mitt rosa lilla plastkort finns där ute någonstans. Snart har jag det i min besittning. My precious...

November. Redan november! Var tog resten av året vägen? Det är ju galet detta. Vintertid också, skönt det. Dock lite lustigt att vi när vi tjänar en timme börjar klockan 10 (dvs 11 enligt kropparna) men när vi förlorade en timme i våras började jag (och J) klockan 8 (dvs 7). De kunde ju ha bytt faktiskt.

Men en ny dag, ny vecka och ny månad. Bara att ta nya tag och få till en fin avslutning på detta år. Två månader kvar av 2010.