Oj vad många ni var som besökte mig igår. Men då var jag ju en busy woman hela dagen lång! Var sjukt trött imorse, men det verkade jag inte vara ensam om. Verkar trött nu med för jag skriver helt fel ord hela tiden och måste sudda ut det jag precis skrivit. Tyskan igår var verkligen rolig. Det var rätt nivå och alla kursarna verkade trevliga. En av dem såg ut som min gamle arbetskamrat M, och de visade sig vara namne också! En annan såg ut som en något mulligare version av Matt LeBlanc, Joey i Vänner. De var inte namne. Läraren verkade bra.

Men. Visst finns det alltid ett men? Något jag inte räknat med, vare sig vid ansökan, antagningen eller registreringen var att körkortet skulle skjutas upp. Jag trodde jag skulle kunna greja det de här första veckorna på terminen, innan tyskan kommit igång ordentligt. Så hade det också blivit, så var ju min och bilskolans planering. Men nu blir det ju inte så. Nu blir körkortet troligen om två månader. Då blir det mycket bilkörning, teoriplugg och teoriprov och uppkörning, i samma veva som juridiktenta och ny kurs, samtidigt som tyskan kommit igång rejält och trappats upp i svårighet. Det känns som det blir för mycket. Jag vill ju absolut inte att det jag tar på mig ska bli dåligt och jag tvivlar på att jag kan högprestera på alla tre grejerna samtidigt. Då får tyskan ge vika. Tyvärr. Läraren är meddelad att jag inte kommer fortsätta, så nu kan någon annan hoppa in på lektion nummer två. CSN är meddelad och böckerna ska skickas tillbaka till postorderföretaget.
Men som en klok person sa så brukar man som mammaledig ta varje chans man får att lämna huset. Så i framtiden, när jag är mammaledig, kanske det passar med en kvällskurs i tyska. Jag vill verkligen lära mig språket bättre, men det är inte rätt tid för det nu.

När jag och J var ute på uppdrag efter en optiker passade vi också på att ha lite roligt. Båda var i akut behov av nya gympadojjor så vi gick in på Intersport och trakasserade personalen där genom att be om olika skor och storlekar. Men de var så trevliga så. Jag passade också på att mäta min fötter. Min vänsterfot är ju större än högra och det är rätt problematiskt när jag köper skor. Eller använder snarare. Skulle se efter hur stor skillnaden var och, tada! Min vänsterfot är 0.5 cm större än högra. Det normala är 1-2 mm skillnad. Konstigt att jag typ aldrig hittar skor som sitter perfekt på båda fötterna. Det vanligaste är också att vänster är större än höger.
Här är mitt nya skopar. Dessa skor sitter perfekt på högern och okej på vänstern. Det är ungefär det bästa jag kan lyckas med i skoväg. Jag var i desperat behov av ett par svarta skor. De enda hela gympaskorna jag har kvar är vita, skitiga, trasiga och knarrar som gatan när jag går (se youtubevideo). Eller vänta? Sa jag hela? Ni förstår hur mina andra skor är om jag anser dem vara hela...

Även J köpte ett par mörka gympadojjor, har dock ingen bild på dessa.

Idag kom pappren från transportstyrelsen. Fyllde i hälsodeklarationen, datum och skrev under. Gick till en optiker som inte hade tid. Gick till en annan som klämde in mig. Fick domen. Jag måste ha linser/glasögon för att få köra bil. Skit också. Ville inte att det ska stå något sådant på körkortet. Var därför jag ville ta körkortet i år, eftersom jag trodde att tillståndet går ut nästa år. Men nåja. Jag skulle ändå inte köra utan. Vad händer egentligen om jag blir stoppad och inte har glasögon/linser? Någon som vet? För er kännedom ska man ha över 0.5 och jag hade 0.3 utan linserna. Efter en stund kunde jag se även nedersta raden utan glasögon, men det var för sent då. Med linserna fick jag 0.9.

Så nu är jag glasögonorm för alltid. Tom en plastbricka som intygar det kommer jag ha. Ni hör min glädje va?

Förresten. Mitt schema imorgon lyder:
kl 10-12 Introduktion Civilrätt 4, C4 (fastighetsrätt)
kl 13-15 Historia C4
kl 18-20.30 Tyska.

Det blir en lång första dag. Men mellan kl 15-18 är en bra lucka för att börja plugga till c4an och äta middag så jag klagar inte. Tror inte det blir någon rusning till biblioteket då heller.

Sista sommarlovsdagen som sagt. Det blev inget av att plugga lite innan skolstart. Hade tänkt göra det under denna sista vecka men det dök upp många roliga alternativ som jag valde att passa på att göra istället. Och så slappade jag också. Får ju trots allt ledigt igen först tidigast nästa sommar. Men då kanske jag har sommarjobb så...

Men helt på latsidan låg jag inte. Jag tänkte att det var bättre att plugga körteori nu denna vecka under mina luckor så att jag det blev mindre att lära sig och mer repetition när det närmade sig teoriprov och jag hade massa annat att göra. Så det gjorde jag faktiskt. Sedan kom ju den där baksmällen och jag kände mig som en platt pannkaka som fastnat i taket och sakta sakta lossnade och snart skulle ramla ner flera meter ner på golvet, snacka om magplask! Det jag menade var att jag tappade sucken där och då. Vad är det för mening att plugga körteori när jag ändå inte får skriva provet på typ 2-3 månader? Känns så onödigt. Känns så dumt av mig att ha varit förståndig. Jag borde ha pluggat fastighetsrätt istället för körteori under mina få pluggtimmar denna vecka. Suck, ja.

Denna sista dag måste jag komma in i mina gamla rutiner igen. Måste packa ryggsäcken med bläckpennor, blyertspennor och färgpennor, stick notes och block, lagbok och juridikböcker, tyskaböcker och grammatikbok, lunchlåda och middagslåda, bestick och vattenflaska. Åh jag borde tränat ryggen rejält de senaste veckorna så den varit redo för det som komma skall... Ser inte fram emot att bära min ryggsäck.

Efter en god natts sömn vaknade jag tidigt denna söndags morgon. Sommarlovets absolut sista dag. Upp och hoppa för att ge sig av längre ut i förorten. Mötte upp Mi och vi gick på ett gratis prova-på pilatespass. Jag har testat yoga en gång förut för några år sedan och var då positivt överraskad. Men pilates var inte min grej faktiskt. Det var svårt, väldigt svårt ibland till och med. Det var mycket noggrant med andningen, att svanken inte skulle ner i backen, att magen inte skulle röra sig, spänna de inre magmuskulaturen och slappna av i musklerna som inte ska användas.. Det var lite bakvänt mot tradionell träning och det var väldigt lätt att kompensera med närliggande starkare muskler. Det känns som att man kommer behöva sisådär åtta träningspass för att över huvud taget göra rätt. Då blir det för segt för mig. Jag vill på en gång känna att det här kan jag greja och lära mig. Det här var roligt och jobbigt. Detta gav mig något. Men så känner jag inte så det blir ingen mer pilates för min del. Men instuktören var duktig iaf och det var jätteroligt att träffa Mi en stund.

Igår fick jag hem terminens böcker för tyskan. Skönt att det inte var fler än så! Ska bli väldigt roligt och jag har bläddrat lite i de första kapitlen i första boken. Det verkar inte så svårt. De börjar ju på noll och jag kan ju faktiskt lite. Tycker det är skönt för vissa delar av tyska språket är jag sämre på. Vet inte om jag hade orkat med att hoppa in i en grupp som var mer avancerad där jag hade fått kämpa lite för att komma upp på rätt nivå redan från början. Det skulle nog bli för mycket. Men detta känns roligt!

Jag hittade en sida där handläggningstiderna framgår. Igår handlades ansökningar om körkortstillstånd för personbil som inkom den 28 juli. Det är alltså en månads förskjutning just nu. Jag kan bara hoppas att det var många som ansökte inför sommaren och orsakade denna försening och att det är färre ärenden i augusti så att de bara flyger igenom alla ansökningar. Som det ser ut nu lär jag alltså inte få köra på 5-6 veckor. Hallelujah.

Jag tycker det känns som jag hamnat mellan stolarna. Egentligen är det ju bättre för samhället att jag som är inne i körandet och kör bra får fortsätta köra regelbundet trots att jag inga papper har än att jag får totalt körförbud i 1½ månad för att sedan försöka komma in snabbt i det igen. Liksom, regelbunden körning gör ju min körning säkrare än den är om 1½ månad utan att ha kört något. Känns verkligen så onödigt.

Vilken underbar dag detta är. För att ni inte ska tro att jag menar det så förtydligar jag nu att den första meningen dryper av ironi. Denna dag är kass.

Imorse gav jag mig av tidigt för att vara ombud åt en som kommit in på en utbildning men inte kunde gå på uppropet. Uppropet var kl 9 i Karlaplan och de som kom sent blev inte insläppa och förlorade sin plats. Jag var där halv 9. Så ropar de upp alla, men jag hör aldrig de säga namnet på den jag är ombud åt så jag måste fråga om personen står med i listan när de ropat klart inför alla. Jodå det finns där. Efter att allting var klart gick jag fram och bad att få se att namnet verkligen stod där. Då står det handskrivet bredvid namnet "ska ej ropas upp". Så det verkar som att personen kontaktat dem och fått det okej att den inte kommer, eller något. Vet inte varför namnet annars ej ska uppropas?! Poängen med ombud är ju att personen ska svara ja i personens ställe när namnet ropas upp. Blev ju bara helsnurrigt detta och jag tycker min roll kändes något onödig. Suck.

Sedan for jag direkt till bilskolan. Fick ju mitt schema klart för mig igår så skulle ta bort några lektioner som krockar med skolan och lägga till några där det passar. Detta gjorde jag. Sedan skulle vi, jag och bilskolans chef, boka teori och uppkörning. Tvärstopp. Mitt körkortstillstånd gick ut 18 augusti i år (9 dagar sedan). Jag var helt säker på att det var i augusti nästa år. Precis som far min som har pappret i bilen. Utan körtillstånd får jag inte köra med bilskolan, privat eller boka teori och uppkörning. Skitkul. Har beställt hem alla blanketter och ska fylla i dem direkt när jag får dem, gå till en optiker och dubbelkolla att allting fylls i som ska fyllas i, skicka in det och betala igen. Om jag har tur tar det två veckor. Helt underbart, eller hur? Får inte röra en ratt på flera veckor.

Fick radera alla mina körtider de kommande veckorna (de andra blir glada iaf, för vi har många som står som reserv, kommenterade bilskolans chef). Har bokat in flera lektioner från och med om tre veckor och framåt och bokat preliminärt med bilskolan (inte trafikverket dock för det får/kan jag inte) när uppkörningen kan göras. Det är ju dock självklart i samband med min nästa juridiktenta. Har inte tillståndet kommit då måste jag ringa och avboka lektionerna...

Vaknade strax efter klockan 6 imorse. Klockan var ställd på 7. Och jag var så arg. Så otroligt arg. Så arg att jag grät av ilska på riktigt när jag vaknade. Orsaken var naturligtvis min dröm. Och jag visste att det var min dröm och kunde skilja på drömmen och verklighet från första vakna sekund. Men jag hade varit så arg i drömmen, fullt förståeligt också, så jag kunde inte riktigt släppa orättvisan jag råkat ut för i drömmen. Jag funderade på att väcka J men bestämde mig för att inte göra det. Då sträcker han ut sin hand och tar tag i min, som låg på täcket på min mage. "När ska du upp?" frågade han. Sedan var vi igång. När jag berättat om drömmen frågade han om det var därför jag väckt honom. Väckt? Nej... jag har inte rört honom eller sagt något, så nej. Han påstod att jag hade knuffat på honom tills han vaknade. Du måste ha drömt det, svarade jag förvirrat. Min teori är att han kände av min sinnesstämning och vaknade av den. Nu äter jag frukost och ska gå hemifrån om en kvart. J däremot har somnat om, för ovanlighetens skull. Men oj så arg jag var när jag vaknade.

Imorse gick vi upp tidigt. Strax efter kl 8 satt vi på tåget som efter ett byte skulle ta oss till Mörby centrum. Där blev vi upplockade med av en bil, vars förare hade lite bråttom och körde i 180 km/h på motorvägen. I don't wanna die. Apropå det har jag snackat mycket engelska idag igen, för den andra tjejen kunde ingen svenska. Efter ett bra tag i bilen, pga en felkörning (gps:er alltså, inget att lita på...), kom vi fram till Gokartbanan, Gokart för alla (googla på det). Det var faktiskt jättebra där och de ska få nya bilar snart också, även om dessa var okej. De synkar alla bilar också så de ska kunna gå lika fort. Efter mjukstarten på motorvägen var det bara att hoppa i en overall och trä på sig hjälmen. Vi valde att köra Grand prix och vi fick ordningen klar för oss. Först fem minuters testkörning. Sedan åtta varv där man kör på tid. Sedan 16 varv man kör på tid. De fyra (vi var sju stycken) med sämst tid körde b-final. Den som vann b-finalen (först i mål efter sex varv) fick vara med i a-finalen med de tre som hade bäst tid sedan de tidigare varven.


Jag och den andra tjejen hade sämst tider, samt J och en av de andra killarna. Vi körde b-final. J vann och jag kom tvåa. J körde i finalen och slutade på tredje plats och fick bronsmedalj! Han som vann hade kört rätt mycket Gokart, så var inte så konstigt att han körde bra. Väderförhållanden var till att börja med regn, så vi fick köra på en riktigt hal bana (rätt kul faktiskt även om det blev riktigt skitigt) som allt eftersom blev mer och mer torr.

Efter Gokarten for vi till Norrtälje och åt pizza ihop och sedan fick vi skjuts tillbaka till Mörby (dock bara i 120 km/h på motorvägen). J åkte hem och jag åkte hem till Sa och umgicks med henne och Ma. Mycket bra dag!

Om en timme ska vi gamla tjejer mötas igen. Var alldeles för länge sedan vi sågs samtidigt allihop! Vi är ett gäng tjejer från samma "klass" (enhet) i högstadiet. Mina favoriter. Sa, B, Ma och Mi. Kul att ses igen!

Om en timme ska vi gamla tjejer mötas igen. Var alldeles för länge sedan vi sågs samtidigt allihop! Vi är ett gäng tjejer från samma "klass" (enhet) i högstadiet. Mina favoriter. Sa, B, Ma och Mi. Kul att ses igen!

Registrerad på tyskan. Med i grupp 1, måndagsschema som jag önskade. Nästa måndag dras det igång. Nu en något sen middag med min älskade J, min bästa vän.

Det finns vissa myndigheter som får mer skit än andra. Myndigheter som när de nämns möts av djupa suckar och huvudskakningar. Exempel på dessa är Centrala studiestödsnämnden, CSN, Försäkringskassan, FK, Arbetsförmedlingen, AMS, och Migrationsverket. Kommer du på någon mer myndighet som ofta får skit?

Frågan är om de verkligen förtjänar all den skit som kastas på dem av oss vanliga medborgare?

Jag har personligen bara haft kontakt med CSN och AMS. Arbetsförmedlingen gick jag snart ur trots att jag inte fått jobb för jag tyckte att de stjälpte mig snarare än hjälpte. Då tyckte jag det var bättre att söka själv enbart.
CSN däremot har jag haft mycket kontakt med. Var ska jag börja? Personligen har det under mina 2½ år som bidrags-/låntagare bara tillstött problem en gång. Det var när jag började på juridiken och de hade missat att jag tagit alla poäng året innan på teckenspråket (Är du säker på att du tagit alla poäng? Är de verkligen inrapporterade då? Om de står i Ladok får vi in de automatiskt och det har vi ju inte fått. Står det verkligen i Ladok? Har du kollat? Ja då kollar jag väl själv då, vänta lite. Oj, ja okej de fanns där. Konstigt. Jag fixar det nu. Du får pengarna om max en vecka). Det var tidigast i mars jag fick pengar av dem istället för i januari. J har desto mer bekymmer med dem. Idag fick han ytterligare ett brev av dem och varje gång tänker jag automatiskt vad vill idioterna denna gång? De värsta problemen började för några år sedan när J inte tog alla poäng en termin. Han fick då inte ta bidrag terminen efter (samma termin som jag var arbetslös under ett par månader). Sedan var karusellen igång. I slutet på terminen utan bidrag glömde hans lärare rapportera in hans poäng och när de väl registrerades blev de registrerade på terminen efter. Enligt CSN hade därför J inte tagit tillräckligt med poäng den terminen heller. Först efter ett skriftligt brev underskrivet av kursens föreståndare gick CSN med på att J skulle få pengar från dem igen. Det var den terminen jag fick mina pengar sent av dem pga teckenspråksmissen och J fick sina pengar ytterligare någon vecka senare. Vi kände oss inte rika i början på år 2009.

Men karusellen har inte stannat. CSN tror varje termin att J slutade studera den där terminen han inte fick bidrag. Systemet funkar ju så att när du slutat studera ska du börja återbetala lånet mellan sex månader och ett år efter studiernas avslutande. Börjar du studera igen efter uppehållet skjuts återbetalningen tills du slutar studera igen, men då ska du börja betala direkt. Så varje halvår får J ett brev att han ska börja betala tillbaka igen. Varje halvår ringer J upp och säger att han fortfarande studerar och inte tänker vara klar förrän tidigast sommaren 2011. Okej, säger de. Och halvåret efter upprepas samma sak. Så även denna gång.

Dessutom tillkommer ju det här med att CSN bytte system förra hösten. Du måste varje termin vara registrerad på 30 högskolepoäng. Många läser 60 Hp/läsår (som man ska på 100%) men kanske 27 hp ena terminen och 33 den andra. De får då inte fullt studiemedel första terminen, alternativt betala tillbaka det de fått för mycket för första. Du får ju däremot inget extra för att du läser över 30 hp andra terminen. Även den röran är J inblandad i, då han liksom väldigt många andra studenter missade detta förra hösten och tog ut fullt studiemedel (då han enligt de gamla reglerna var berättigad det). Så, nu ska han betala tillbaka några (många) slantar.

Det finns en grupp på facebook vid namn Hata, hata, hata CSN. Jag kan inte annat än tycka att det är befogat med en sådan grupp. Studenter har en väldigt utsatt positon ofta och en onödig fördröjning av studiemedel kan innebära katastrof för den enskilde. Jag är dock förstås mycket glad och tacksam över att vi har detta bidrags-/lånesystem för högre studier här i Sverige. Det kunde ha funkat så många ljusår smidigare och bättre bara.

Försäkringskassan har man ju hört både det ena och andra om. Varje vecka står det väl något som berör dem i tidningarna, och då sällan till deras fördel. Migrationsverket har jag däremot inte hört lika mycket om. Har dock en juridiklärare som berättade hur den satt många arbetstimmar för att försöka lösa en tvist med dem åt en klient. Läraren tyckte synd om de som behövde ta kontakt med migrationsverket privat och på sin egen fritid...

Så var det måndag igen. En titt tillbaka på helgen ger följande:

Fredag. Efter dubbelkörlektion och timmar av körning med far på det var det äntligen dags för födelsedagsfirande av bror M kombinerad med kräftskiva. Lyckat! Kvällens nyhet var att M och fästmön A bestämt och bokat lokal för när de ska vigas nästa år! Så nu har jag ett datum att se fram emot i början på nästa sommar. Ska bli riktigt roligt.
Lördag. Var väl mest bara en lååångpromenad som blev av och vila därefter. J däremot tävlade under dagen och blev obesegrad.

Söndag. En riktigt rolig tur till Gröna Lund. Var företagsevent mellan kl 10-12 så vi var nästan själva på Grönan till lunchtid. Ja, vi och ett par tusen till. Det blev dock så att vi knappt behövde stå i kö för någonting, och om det var kö var det max 2 minuters kö. Vi hade gratis inträde OCH gratis åkband. Så lyxigt att jag inte trodde det var sant. Vi började med den (för oss) nya Insane och var så inte beredda på den. Den är definitivt Grönans höjdpunkt! Kittlade dödsskönt i kistan. Sedan blev det Extreme och Fritt fall Tilt. Vi sprang mellan åkattraktionerna som galningar och vid halv 1-1 började vi bli lite små yra även på fast mark. Vi tog lunch, som för våra plånböcker kostade 18 kronor sammanlagt. Åt vid vattnet och började sedan lite lugnt med Lustiga huset, Kärlekstunneln, vanliga bergochdalbanan och Vilda musen mfl. Nu började Grönan bli fullt i vanlig ordning och kötiderna började bli mellan 10 minuter och 30. Snart kände vi att det blev dags för ett sista åk. Dagens tredje tur med Insane. En grymt bra dag!



Sedan köpte vi present till Js fader och blev bjudna på födelsedagsmiddag och tårta hos Js familj.

Så var det äntligen fredag! Min onsdag och torsdag blev inte så tokiga de heller men jag ville ha helg och få slappa. Ni kanske tror att jag slappar dagarna i ända bara för att jag inte jobbar? Då får ni tro det isf men så lyxigt har jag det inte.

Det är iaf fredag idag och jag har längtat så. Strax efter kl 12 kommer jag rulla hem från bilskolan på lätta hjul och känna en sorts jippi-känsla inuti mig. Jag hoppas det iaf så det inte händer något när jag kör som svärtar ner denna underbara fredag.

Varför tjatar jag om denna fredag? Är väl inte mer speciell än andra? Hm, mjo. Js sista arbetsdag till att börja med. Ja, iaf under sommaren. Ikväll ska vi fira min bror M som fyller år imorgon och äta kräftor. Imorgon ska J tävla men då vet jag inte vad jag ska göra... På söndag ska vi till Grönan och på kvällen fira hans pappa som fyllt år i veckan. Nästa vecka har jag nu två tidsbestämda måsten och en lösplanering som jag ser fram emot att få till. Men annars är schemat tomt. Underbart skönt!

Trevlig helg!

Trött, trött och seg. Så känner jag idag. I lördags hände ingenting, vips var dagen bara borta. Söndagen var bra mycket mer effektiv och det som hände på förmiddagen fick jag för mig hänt dagen innan. Måndag, tisdag hände det grejer. Igår var det ju halkbanan, som jag kanske skriver mer om sen. Den låg under dagen och ingen lunch kunde intagas. När passet var slut kröp huvudvärken fram och väl hemma stod det någon inuti mitt huvud och slog med en hammare som en galning. Jag sov lite. Åt lite. Sov lite. Åt middag. Såg på Gilmore girls. Sov. Nu är huvudvärken iaf borta men fortfarande trött och seg. Jag önskar det var fredag idag. Det känns som fredag. Inte i form för resten av veckan känner jag. Om en timme är det jag bakom ratten igen, i 140 minuter, sedan lunchplaner (kul!). Imorgon har jag planer, på fredag har jag körlektion igen. Men sedan, när det äntligen är fredag, då väntar mycket roligt i helgen!
Kan det inte vara fredag idag?

Fick ett brev i brevlådan idag. Antagningsbesked och välkomstbrev till Tyska institutionen. Måste in till universitetet nästa vecka för att registrera mig. Första måstet för nästa vecka som annars är helt tom. Jag har ändå lite idéer på vad jag vill och borde göra, men inte en enda körskolelektion tex. Vid registreringen ska man också välja vilken grupp man vill gå i. Finns två för måndagar och två för onsdagar. Jag föredrar måndagar. Tyskaböckerna ska beställas denna vecka också.

Idag var jag och laddade på mitt SL access-kort för studenter i tre månader. 1350 kronor fattigare. Numera får man själv välja startdatum (och om det ska gälla i tre eller en månad). Jag valde from imorgon, för då ska jag till halkbanan och behöver åka mycket kollektivtrafik. Annars hade jag kanske väntat till nästa vecka eller skolstart innan jag behövde kort, och cyklat/övningskört överallt fram tills dess, men nu får det bli imorgon.

Det är mitten på augusti och skolstarten närmar sig, med blandade känslor. Idag började vi dagen med att besöka Netonnet. I skolväg köpte jag fem a4-block, stiftpennor, markeringspennor, fyrfärgspenna och stick notes (små postit lappar). Så nu är jag laddad för en termin till. Har ju visserligen lite mer litteratur att köpa men har köpt typ hälften till första kursen iaf.


På Netonnet köpte vi också en 1TB intern hårddisk, 10 brännbara DVD skivor, CD fodral för 90 skivor och två flaskor till kolsyreapparaten.

Gick helt okej att köra igår. Svåraste var väl egentligen att hämta upp svägerskan. Bror M missade säga att till i tid att vi skulle vänster i en stor rondell, så jag låg ju i fel fil för detta. Sedan glömde han bort vilket husnummer hon jobbade i så vi körde förbi och fick vända. Nåja, blev bara lite övning på vändningar och framför allt övningen "hitta en plats att vända". Efter lite kringelikrokar kom vi ut på premiärturen på motorvägen. Det var väl inte så farligt egentligen, bara lite jobbigt för jag har ingen bra koll på när jag ska växla upp i denna bil när jag ska upp i de hastigheterna. Men bad de säga till när det passade att växla upp, vilket jag aldrig behöver be om annars.

Första 100-sträckan närmade sig och det var ju inga direkta hastigheter. Gick rent utsagt långsamt. Ja, det var kö alltså. Så krypkörning under hela första 100-sträckan och även efterföljande 90-sträcka. Många som skulle hem och ut till skärgården gissade vi. Men sedan släppte det efter ett vägarbete och jag fick en ny 100-sträcka att faktiskt ta min tresifferliga hastighetsoskuld på. I väntan när bror och A hämtade kissen övade far och jag parkering, och vändning. Sedan fick far överta ratten på vägen hem. Det räckte gott och väl att köra dit och jag var rätt trött på att köra bil. När vi kom ut på de stora vägarna var jag så glad över mitt beslut. Lågt stående sol rätt i ögonen var det, och jag har inga solglasögonen eller skärm som kunde hjälpa mig direkt. Far däremot har sådana solglasögon som är anpassade efter hans syn (så kan inte låna). Släppte av bror, A och Napoleon hemma hos sig och sedan bjöd jag hem far till mig. Mor var på kräftskiva och J på träning så vi kan ju lika gärna äta middag ihop och så tänkte jag. Så blev det och han stannade tills mor var på väg hem och hämtade henne på vägen. Jag körde lite till senare på kvällen, gav far en sightsing i närheten i ett område han aldrig varit i.

Napoleon är helt underbart söt lite kisse. Han var rätt chockad i bilen, men pep nästan ingenting. Är så van vid att katter jamar strupen av sig när de åker bil. Så oerhört söt kille. På kvällen la bror upp en bild på facebook där Napoleon och den tidigare katten Rasputin åt mat ur sina respektive matskålar typ brevid varandra. Hoppas det gick lika bra efter det också.

En tidig morgon, dubbelkörlektion (140 minuter) och sedan lunch hemma. Nu ser jag på SVT play, ett program jag blev intresserad av på titeln när jag kollade tvtablån igår: Hemliga prinsar. Ja, varför inte? Senare ska jag köra mer. Bror M och svägerskan A ska skaffa en till katt som ska hämtas i Åkersberga, så jag ska leka chaufför åt dem. J jobbar och ska träna ikväll. Ja, det var allt jag hade att säga.

Idag blev det en hemmadag. Så otroligt skönt. Ingen bilskola och ingen bilkörning, kände att jag behövde vila. Morgondagens bilskolepass har uppgraderats från enkelt till dubbelt pass.

Men bara för att man är hemma betyder det inte att man måste slappa. Diska, dammsuga, sortera strumpor och sortera in rena kläder i garderoberna osv. Ja, sådant har jag gjort men det är ju knappast något nytt med det. Jag ville göra något mer, som skulle överaska och glädja min J. Så såg jag det där bland alla sorterade klädhögar på sängen. Jag skulle kunna stryka hans rena skjortor och kostymbyxor! Ja, han klär sig ju så nu på sommarjobbet, en riktigt stilig karl är han. Så det gjorde jag. Sex nystrukna skjortor och ett par kostymbyxor hänger nu på galgar i hans garderob. Får se när han märker det.

Han är för övrigt på väg hem nu, slutar tidigare (men han är oftast på jobbet runt halv åtta om mornarna). Vad vi ska äta till middag har jag inte en susning om men det ordnar sig nog. Idag är det torsdag. Då tränar inte J, då är han min! Bara min! Ja, och datorns förstås...

Som jag har nämt någon gång har jag lyssnat en del på Sommar i P1 denna sommar. Inte nödvändigtvis på årets talare alltid dock. Idag har jag lyssnat mig igenom två program. Först Annika Östberg, som suttit i fängelse i USA i närmare 30 år innan hon blev förflyttad till Sverige. Sedan en, för mig okänd, kvinna som heter Tina Jansson som var lyssnarnas sommarvärd. Hon fick MS för fyra år sedan och är idag totalt förlamad och kommunicerar genom en reflex på glasögonen. Hennes syster läste upp hennes manus.

Det är livets öden båda två, på helt olika sätt. De sätter lite perspektiv på ens egen tillvaro. Till det adderar vi komikern Morgan Allings prat för något år sedan och plötsligt ter sig de flesta bekymren i livet som bagateller. Nästan egoistiskt att tycka att det är värt att gnälla på att man är lite trött. Ja, perspektiv får man men inte i riktigt samma anda som tänk på barnen i afrika, tänk på de som svälter och det kunde varit värre. Nej inte riktigt så. Man ska inte se på deras olycka och glädjas över ens mindre problem. Däremot ska man se till dem som har, eller har haft, jobbiga liv och se hur de lyckas leva lyckliga liv efter detta. Varför ska man gå runt och vara butter när man kan se solglimtarna med vardagen?

Som många med dödliga sjukdomar brukar säga (vet inte vem som var först):
Alla ska dö, men vi vet inte när.

Då får man passa på att leva när man kan, och optimister lever längre har jag hört...

Jag erkänner. Jag hade en pessimistisk morgon, men man kan inte vara glad jämt. Jag sov rätt kasst. Kändes som att jag inte alls sov och när jag tittade på klockan var den 4.45, två timmar senare skulle väckarklockan plinga. Jag drömde, trots att det kändes som jag var vaken. Jag var på bilskolan i drömmen och allt jag kunde göra fel gjorde jag fel. Jag fick världens ångest. När jag gick upp imorse var det dels väldigt kallt (i min värld åtminstone) och jag var rätt trött. Ångesten från drömmarna satt i och jag kände att det här kommer inte falla väl ut. Jag tog mig iaf till bilskolan, på cykel med regnjacka i bagaget. Jag övade parkering för första gången med körläraren och det hade kunnat gå bättre. Av någon anledning ville det inte fungera att krypköra så bra som jag brukar få till det. Det komplicerade parkeringen något. Sedan körde vi lite vanlig körning också, och det gick mycket bättre. Vid en fyrvägskorsning med stop-plikt åt alla håll fick jag anledning att krypköra (jag stannade självklart till vid linjen). Körläraren utbrast då "men nu kan du ju krypköra jättebra, varför gick det inte vid parkeringen?!". Ja, säg det.

Timmarna flöt på i samma pessimistiska stämning. Så såg jag brevbäraren hos grannen. Undrar om han varit hos oss? Jag gick ut för att kolla brevlådan, vilket jag aldrig gör utan att ha något ärende (kollar brevlådan varje gång jag går förbi). Men det var nog det bästa jag kunde gjort. Det låg ett enda brev däri. Pappret man kunde skymta genom det lilla fönstret skvallrade om att det var viktigt. "Betalningsmottagare Sara ..." stod det i adressfältet. Betalningsmottagare? Av vadå? Jag har ju inte jobbat på jättelänge. Började öppna kuvertet redan när jag gick mot dörren. Slet upp pappren innanför dörren. Stirrade oförstående på checken och undrade var sjutton de pengarna kom ifrån. Så sjönk det in i mig. Skatteåterbäring. De kunde inte ha kommit mer lägligt. Se vad bra att jag inte plockade ut dem vid midsommar och insisterar på att vara gammalmodig och få en check. Annars hade min dag aldrig fått ett sådant här glatt lyft.

Prisa skatteåterbäringen!

Molnen ligger som en tjock hinna mellan mig och solens värmande strålar. Kvicksilvret har orkat sig upp till 17 grader men jag fryser här inomhus. Trots jeans, strumpor och en tjock, långärmad tröja som innehåller 20% ull. Dessutom har jag en filt över knät och fötterna. Snacka om att jag inte är i form för höst ännu. Kära tropiska värme, du min bästa kamrat för några veckor sedan, kom tillbaka! Jag saknar dig!

Det värsta, tycker jag, är att min körlektion börjar kl 9.50 och enda sättet att ta mig dit är att cykla. Brr. Jag fryser liksom redan, så hur ska det gå? Brr.

Idag har jag kört en del privat övningskörning. Började med att köra hemifrån till ett öde Ica vid en stor väg. På deras parkering övade jag just parkering. Mest backade jag in i rutorna. Sedan bar det iväg hem till mor och far där jag och far lastade av ett bord han fått. Efter det lastade vi in en varmvattenberedare som värmt sin sista droppe (den läcker) i kombin och begav oss till tippen. Sedan körde vi därifrån till en annan Ica som ligger rätt öde till. Parkerade och köpte mjölk. For iväg till farmor som bor en bit därifrån, parkerade längs gatan bakom en bil, och stannade hos henne i ett par timmar. Far körde mig till tandläkaren (jag gillar inte att köra när jag blir stressad och vi hade inte jättegott om tid på oss). Jag gick från tandläkaren och hem till far, 3½ km. Körde till Vällingby och plockade upp mor som kom från jobbet och körde henne hem. Sedan lagade jag middag åt herrskapet.

Därefter hade de tv-förbud till kl 20 då Lotta på Liseberg började (första allsången jag sett denna sommar) för vi hade catch up-time. Välbehövt! Strax före kl 22 kom J från sin träning och hämtade mig och körde oss hem. Så här är jag nu.

Mina kommande körlektioner är som följer:
Imorgon förmiddag, enkel (70 min),
onsdag förmiddag, enkel,
fredag förmiddag, enkel,
måndag förmiddag, dubbel (140 min),
tisdag halkbana (4 timmar),
onsdag förmiddag, dubbel,
fredag förmiddag, dubbel.

Puh blir svettig bara jag tänker på det. Det är väl rätt intensivt ändå? Så ska jag köra med fader min däremellan också förstås. Men ju mer jag klarat av innan skolan sparkar igång desto bättre! (Vad detta kalas kostar vill jag helst förtränga dock).

Vädrets makter ville inte att vi skulle ha en trevlig kräftskiva och försökte få oss ifrån det läckande partytältet. Men vi var tappra och satt kvar. Girlangerna fick plockas ner, de färgade av sig och droppade färg över människor, mat och saker under dem. Kräfthäftet med snapssånger blöttes totalt och till slut kunde jag och Johan bara läsa de två sista sångerna, som var på baksidan. Servetterna, hattarna och duken blev dyngsurt.
Behöver jag säga mer..? Given succé!

I början på veckan råkade jag spilla lite mjöl på spisen. Av någon anledning får jag för mig att blåsa bort mjölet istället för att torka upp det. "I vanliga fall" (mitt gamla jag) är det bara några mjölkorn som flyttas när jag blåser men resten stannar kvar vackert där det låg. Iom läckan i gommen så hade jag inget vidare lufttryck och brukade faktiskt hålla för näsan när jag blåste ut ljus (särskilt under "mitt jag perioden nov-juni", omöjligt blåsa ut ljus annars). Denna gång när jag blåste mot mjölet var det snarare tvärtom. Nästan inget korn låg kvar och plötsligt var den lätt vita mjölytan borta. Jag chockade mig själv lite faktiskt. Inte van vid detta ännu.

Den därpå följande natten drömde jag att jag skulle opereras en tredje gång. Jag var något förvirrad för ingen har berättat detta för mig, men aja, läkarna vet väl bäst? Men innan operation var jag tvungen att genomgå ett till test. Jag befann mig i en föreläsnings-/hörsal. Ni vet deras trappor som har längre steg än vanliga trappor (jättejobbiga att gå i, kommer alltid ur fas)? Jag skulle förflytta en tom ryggsäck från golvet längst ner till allra högst upp. Jag fick bara blåsa med munnen. Jag skulle alltså blåsa upp en ryggsäck uppför en trappa. Det gällde att ha teknik och det var sjukt jobbigt. Efter flera timmar lyckades jag till slut nå toppen men lungorna var helt slut av ansträngningen. Jag mådde rätt kasst efter testet men jag klarade det iaf...

Den här dagen är konstig. Den påminner mig om ett Sabrina Tonårshäxan-avsnitt där hon krossar en spegel och får sju års otur fördelat på sju dagar istället. Det blir en väldans mycket otur! Idag är en dag som suger åt sig trubbel och dåliga besked. I flera fall går det ju bra och är tur i oturen men ändå. Att det ens händer/jag får veta det idag är talande i sig. Jag vill inte skriva om alla saker här, då de kan vara känsliga och inget som har med främlingar att göra. Men en sak kan jag säga. Min pluggkompis St har bestämt sig för att lägga juridiken på hyllan.

Klockan har inte ens slagit 15 och jag undrar om det väntar några fler trista besked...

Nä men se till vänster (på förstasidan). Vad har vi där? En liten twitterruta! Så där ja. Nu kan ni får många uppdateringar och ofta (är väl planen) men korta och koncisa. Så börja följa den via RSS eller twitter! Eller släng en blick åt vänster när ni ändå kollar in bloggen. Nu ska jag försöka fixa så jag kan twittra från mobilen också. Det var hela poängen ser ni. Av någon dum anledning vill inte blogg.se att det ska gå att blogga från mobilen och därför blir det färre inlägg än det annars skulle blivit (dessutom blir de längre).

Så, pip-pip som fåglarna på Lidingö säger.

Igår eftermiddag ringde pappa. Det är rätt ovanligt. Numera ringer han rätt ofta angående övningskörning men innan sommaren hoppade hjärtat nästan över ett slag om pappa ringde. Det var så sällsynt att jag direkt började fundera på om mamma inte kommit hem efter jobbet eller om farmor blivit dåligt. Varför skulle han annars ringa? Min pappa använder sällan sin mobiltelefon privat, tom hans privata telefon stänger han av när mamma kommit hem från jobbet om vardagarna. Då vi redan setts igår på dagen och övningskört var det ju troligen inte det det handlade om denna gång. Jag svarade avvaktande.

Jag -Hallå?

Far -Hej, det är pappa.

Jag -Hej hej dadde.

Han lät inte som han hade några bekymmersamma nyheter.

Far -Du, jag var inte ett dugg hungrig och egentligen inte vidare sugen heller.

Jag fattade nada.

Jag -Jaha..?

Far - Men jag tänkte att jag måste ju smaka på den där iaf, eftersom du bakat den.

Jahaa, ljuset gick upp för mig. Jag hade ju skickat med honom en bit kladdkaka jag bakat att äta efter lunchen.

Jag -Ja..?

Far -Och gud vad den var god! Du har verkligen fått till det. Du kanske ska bli konditor?

Och det var allt han ville säga med det samtalet.

 

Tack dadde, du är världens bästa.

Till norrland hade jag med samtliga mina teoriböcker gällande körningen. Jag kollade i en av dem en gång, för att kontrollera något jag undrade över. Annars låg de kvar i det där klassiska blåa plastfodralet. Igår tänkte jag plugga lite, men tiden räckte liksom inte till. Idag tänkte jag plugga men lusten bara inte finns där. Det är som att plugga till en tenta, utan att veta när tentan är. Eller veta att tentan är om flera flera veckor. Motivationen i båda fallen är lika med 0. Så jag undrar om det inte blir att lägga det riktiga teoriplugget på hyllan tills jag vet teoriprovdatum. Det är ju inte så att jag inte har pluggat eller att jag inte repeterar. Hela boken är ju redan utläst en gång och jag har förhört min svåger en gång därefter (och det blir ju repetition) samt ställt allt från kluriga till riktigt idiotiska frågor till de runt mig med körkort. Lika bra att ställa alla frågor jag kan komma på när jag har chansen istället för att menlöst bläddra i boken... Tar varje chans jag får att prata om körregler, skyltar och att repetera inne i huvudet.

Alla jag pratat med har dock sagt precis vad jag tänker. Varför ska man veta exakt på centimetern hur lång ett barn får vara för att sitta på bilkudde? Eller hur tungt släpet får vara i förhållande till bilen? Båda dessa är kunskaper man självklart (iaf i vår värld) kollar upp när det är aktuellt. Behöver jag hyra släp så kollar jag vad jag får (enligt körkortstypen) och kan (vikt- och måttmässigt) köra. Skaffar jag barn (och bil) kollar jag ju upp vad som gäller för barn och bilfärd. Men... Nåväl. Vad är väl en vacker sommardag på balkongen, med strålande sol och en god pocketbok i handen, utan dåligt samvete och en känsla av att jag borde göra något vettigt?

Alldeles, alldels underbar...

Det var ett tag sedan jag körde. Nästan två veckor sedan faktiskt. Idag ringde pappa och undrade om vi inte skulle ses innan han åkte hem för lunch och köra lite. Smart drag av fader min, så är jag inte helt ur gängorna för morgondagens lektion. Tror det var en liten ursäkt att träffas också, var ju två veckor sedan sist också. Min hemläxa från körläraren var backning runt hörn och parkering. Så jag började med att köra i mitt lugna bostadsområde, som är nästintill öde denna tid på dagen, och leta efter en passande plats att backa runt hörn på. Mitt område är förvirrande. Trots att jag bott här i över fem år (dock bara varit skriven i 2½ år) hittar jag inte alls optimalt. Kanske beror det på att jag inte har kompisar som bor i området, då springer man ju runt på ett annat sätt. Iaf råkade jag hitta ett perfekt ställe för backning runt hörn. Korsningens två vägar hade båda varsin ände som tog slut direkt efter korningen (typ 15-30 meters vägstump åt båda hållen). Kvar blev det två vägar som faktiskt ledde någonstans, och varifrån det kan komma trafik (högst otroligt att det skulle komma trafik dock). Där övade jag backning. Ca 12 gånger backade jag runt hörnet och de flesta gångerna blev det riktigt bra resultat. Man kan nästan säga att jag är en naturbegåvning på backning runt hörn. Ska jag öva backning igen ska jag definitivt ta mig dit, om jag nu hittar dit igen. Sedan körde vi mot mitt hem igen och jag parkerade tjusigt vid gatan. En kort men givande körning. Far följde med in för att se på foton jag fått av Js farföräldrar och han fick med sig en bit hembakad kladdkaka och lite annat smått och gott när han sedan begav sig hem för lunch.

Då jag inte vill hamna alltför mycket efter i filmrapporteringen tänkte jag köra på superkorta rescensioner av de filmer jag har sett sedan senaste uppdateringen.

Först såg jag en sådan där romantisk komedi. Jag antar att jag är en hopplös romantiker för hur kan jag annars gilla att se filmer som handlar om nästan samma saker och alltid (nästan) slutar likadant? Nåja, de är mysiga att se på när man vill ha en lugn stund utan några krav. Filmen heter Love actually, är 2 tim och 9 min lång och spelades in 2003 med 7 årsgräns. Men den var bra. Bara för att romantiska komedier liknar varandra betyder det inte att de är lika bra allihop. Den här är bättre än många andra i den genren.
IMDb: 7.9/10 96,680 votes

Sedan blev det Ladyhawke som är från 15 år och spelades in 1985. Handlar om att ett förälskat par genom magi skilts åt, då den ena är dömd att leva som en hök på dagen och den andra som en varg om natten. Men den var inget för mig faktiskt...
6.7/10 15,125 votes

Nästa blev en ren komedi från 2006 med 7 årsgräns. Little Miss Sunshine. hade inga höga förväntnignar men blev iaf glatt överraskad och tycker att filmen var bra. Lite skruvad var den nog, men bra.
8.0/10 147,481 votes

En till komedi från år 2000 från 11 år. O brother where art thou? Trots alla femmor den fått i betyg kände jag inte riktigt för denna "rymlingar från fängelset"- film innan. Men fick dock ändra inställning för visst var den bra den också...
7.8/10 93,391 votes

Sedan kom vi till en annan film med 15 årsgräns. Nästan exakt två timmar lång och en komedi. Dogma. Det var skön humor i den filmen. Man får ta historien med en nypa salt, då den driver en del med religion. Fast man måste ju få skratta även åt detta. En av de bättre komedierna.
7.3/10 99,739 votes

Ytterligare en komedi, Bad Santa. Men hm. Den gick inte hem riktigt, trots att Lauren Graham spelar i den (Lorelai i Gilmore Girls). Not my cup of tea.
7.3/10 44,621 votes

Har nu varit hemma ett par dagar. Hemresan gick finemang, även om den tog lite längre tid än vanligt, vilket iofs var väntat. Dock blev jag sjuker, så när jag var hemma igen efter norrland hade jag blivit förkyld och hade 0,5 grader högre temp än i vanliga fall. Jag har haft feber två gånger under de år jag minns (låt säga på iaf 15 år) så är rätt ovanligt med lite högre temperaturer för mig. Håller mig gärna inom några få tiondels grader. Fattade misstankar när J sa att vi var lika varma, det händer ju liksom inte, jag är kölden själv. Jag var klok och förutseende så ringde under bilresan och avbokade körlektionen jag hade igår. Tur det, hade inte orkat ha den "pressen". Nästa lektion är på fredag morgon (snark). Det verkar vara en snabb och intensiv förkylning jag fått, tycker mig vara något bättre hela tiden, och den kom rätt fort, men det är ändå stört irriterande. Klart man vill vara frisk!

Sista kvällen i norrländska skogarna. Vi förlängde vistelsen med en dag eftersom det är vi ungdomar som själva reser hem de 90 milen, och detta är helgen då industrisemestern tar slut och semesterfirarna återvänder. Eftersom vi hade möjlighet att resa på måndagen valde vi att göra så. Då föräldrarna inte är med så har vi två platser över i bilen, därför stannade två av kusinerna kvar en extra dag så kör vi hem dem imorgon istället.

Sedan senaste uppdateringen har vi lekt mer, UNO, Carcassonne och hopprep som tidigare, men även Knutgubbe och charader har hunnits med. Bastat och badat i Barselet (en vik i Umeälven) har vi gjort ett flertal gånger. Igår var det bildspel av folks minneskort på farföräldrarnas nya platt-tv (kan stoppa minneskortet direkt in i tvn!). De andra ungdomarna såg en Zombie-komedi film igår, men jag kände att jag hellre vill läsa i min bok. Jag har faktiskt inte hunnit läsa något i den på hela vistelsen, har haft annat roligt för mig.


Dessutom har jag ätit två fiskrätter, fiskburgare och fiskpudding. Eftersom jag inte ens tycker det är så gott med kött i hamburgare så var inte heller fisk i bröd jättegott, men fiskpuddingen var faktiskt god. Sedan har jag ätit soppa också, med morötter och räkost. Det kan vara första gången någonsin jag tagit om av soppa. Just soppa har ju varit extra jobbigt att äta med gomspalten så har bara varit klar grönsakssoppa som jag tyckt mig vara värt besväret att äta.

Denna gång ska vi som är kvar byta bilder med varandra denna sista kväll. På så sätt får man ta del av andras, vilket ju lätt aldrig blir av annars. Bilder kommer i veckan men nu borde jag packa klart och lägga in packningen i takboxen. Det tar många timmar att köra så det blir en tidig start.